Huset där fastighetsägaren vill bygga nya och större balkonger ligger i Johannedals mest välbevarade kvarter, och "representerar den tidiga efterkrigstidens planering och byggande", skriver länsmuseet.
Flerfamiljshuset där ägaren vill bygga nya samt större balkonger ligger i Johannedals mest välbevarade kvarter, och "representerar den tidiga efterkrigstidens planering och byggande", skriver länsmuseet, som fått yttra sig över bygglovsansökan.
Lena Jansson är ordförande i bostadsrättsföreningen som äger huset. Hon var inte beredd på att det skulle bli en så omständlig och lång process att få till de nya balkongerna. Argumenten att husen måste bevaras för sin tidstypiska karaktär ger hon inte mycket för.
– De vill att Johannesdal ska vara som det alltid har varit, så vi ska ha det som på 1950-talet, säger hon retoriskt.
Hon frågar sig vad det är för speciellt med just detta hus, och påpekar att det inte heller ser ut som det gjorde då det byggdes, då det redan genomgått flera renoveringar. Bland annat har hela fasaden klätts in i plåt.
Lena Jansson är ordförande i bostadsrättsföreningen som äger huset. Hon var inte beredd på att det skulle bli en så omständlig och lång process att få till de nya balkongerna. Argumenten att husen måste bevaras för sin tidstypiska karaktär ger hon inte mycket för.
Huset som byggdes 1948 visar enligt länsmuseet "hur en större omsorg lades på byggnadernas detaljer, som entréer, balkongfronter och småfönster, från slutet av 1940-talet och vidare under 1950- talet".
Trots att huset genomgått flera förändringar ville länsmuseet, tillika kommunens tjänstemän, avslå bygglovet eftersom huset står mellan två likadana mycket välbevarade flerfamiljshus, vilket gör huset till en viktig del i en helhet.
Nya samt större balkonger får grönt ljus i Johannesdal, trots att länsmuseet anser att det skulle påverka områdets kulturhistoriska värden negativt.
Fastighetsägarens plan är att balkongerna byggs ut med ungefär en meter i bredd och djup, samt att sex nya balkonger byggs längs samma fasad. Dessa ska tillhöra enrumslägenheter som idag saknar balkonger.
Enligt länsmuseet skulle balkongbygget göra att byggnaden mister sin karaktär, och innebära en negativ inverkan på de kulturhistoriska värdena hos de intilliggande flerfamiljshusen.
Nya balkonger skulle vara efterlängtade, både från de som har ettor helt utan balkong och de som idag har mindre balkonger.
– De går knappt att vara på som de ser ut nu, säger Lena Jansson.
Huset som byggdes 1948 visar enligt länsmuseet "hur en större omsorg lades på byggnadernas detaljer, som entréer, balkongfronter och småfönster, från slutet av 1940-talet och vidare under 1950- talet".
Politikerna i miljö- och byggnadsnämnden går på de boendes linje, främst eftersom huset redan förändrats, och att fler och större balkonger ger de boende större livskvalitet.
– Sökanden har tagit hänsyn till flera saker som länsmuseet påpekat, bland annat tagit bort tak över de översta balkongerna som hade gett ett klumpigt intryck. Balkongerna skiljer sig inte mycket från andra hus i närheten, och vi tycker att det passar bra in i omgivningen, säger nämndens ordförande Marie Stenmark (M).
En enig nämnd beviljade balkongerna bygglov, trots länsmuseets invändningar, berättar Marie Stenmark (M), ordförande i miljö- och byggnadsnämnden.