Stora solistsvängen i Hjorteds kyrka

Inte vet jag hur ofta jag har rört det jag tänker börja med nu, men att det inte är sista gången, det vet jag. Inget är så viktigt i vårt musikliv som att de lokala krafterna får luft. Dagens exempel kommer från Hjorteds kyrka och söndagskvällens ?Sång och musik i advent?.
I programbladet nämndes fyra musikaliska medverkande åt solohållet. I själva verket var de tio stycken till! Hjortedskantorn Jenny Larsson har gjort ett jättejobb inför programmet. Sin egen kyrkokör har hon trimmat. Barnkören Mix Vox likaså. Vid pianot satt Jan-Olof Kulander, musiklärarn från Folkhögskolan i Oskarshamn, och han brukar ställa upp så snart Jenny ringer. Sven-Erik Jacobsson, västervikstrumpetarn, var också på plats. Inte nog med att han förgyllde Jenny Larssons orgelspel med sitt instrument under psalmsången. När han var ?ledig? glad han in bland körens tenorer. I kören stod Susanne Israel för det mesta. Men i den ganska ovanliga och sällan sjungna hymnen ?Julnattens under? tog hon fram med sin flöjt för ett soloinslag.

Nu till alla de solister som inte var nämnda i förväg. Den förste steg fram redan i kvällens första sång, ?Gören portarna höga?. Där krävs ju en kraftfull mansstämma, och den tog Göran Svensson, veteran i kören, hand om. Redan i numret därpå var turen kommen till den unge tenoren Jörgen Svensson. Om de är nära släkt hann jag inte ta reda på, men osannolikt låter det inte.
Nu vinkade Jenny Larsson fram Mix Vox, hennes kör med tio riktigt unga sångare. På tre sånger hann lika många solister göra sig hörda, Anna Karlsson, Felicia Berg och Emilia Svensson. Inte bara deras sätt att sjunga gjorde stor intryck på oss i kyrkan - och vi var många. Hela körens program sjöng de tio utantill och det var snudd på lika många nummer som de själva var i kören! Om ett av de allra sista vill jag inte missa en kommentar. Det var en ?Julvisa från Västindien?. Tempot som Jenny Larsson fick sin lilla kör att klättra upp till, det blev en av kvällens höjdpunkter.

Kyrkokören kom igen, den gången med barytonen Sven Kallin som säker solist. ?O helga natt? går ju inte att framföra på annat sätt. Och att inte hade den ?arian? med verkar kännas som ett svart hål för de flesta arrangörer.
Jenny Larsson och Jörgen Svensson har jag redan nämnt. I sången ?En stjärna lyser så klar? bildade de en trio genom att foga in Jörgens hustru, Ann-Charlotte. Nu har jag visst en enda solist kvar, flickkörens Lisa Karlsson. Flickkör är förresten ett helt missvisande namn. I kören står också en modig grabb och tampas med de nio ?damerna?, Christoffer Arvidsson!

Inte bara de allra käraste advent- och julsångerna fanns med i det varma programmet. Serenaden ?Det finns ej någon annan Gud? till exempel var obekant för mig. Om nu inte detta bara berodde på arrangemangt. Jan-Olof Kulander bytte från pianostolen till en förträfflig liten synt som han här fick att låta som en en ljuv gitarr. Vid ett annat tillfälle lät hans synts resurser växa till något orkesterliknande. Men då behövdes också sådan krafter, för solisten var Sven-Erik Jacobsson med sina trumpetfinesser.

När församlingens präst, Nils-Henrik Sikström , hälsade oss välkomna gav han oss samtidigt order att inte applådera förrän efter sista sången. Vii lydde, väluppfostrat, trots att det ganska ofta kliade i händerna. Men då, efter båda körernas samsång i ?Nu tändas tusen juleljus? brast det loss. Jenny Larsson borde ha fått en egen, extra applådåska. Det här var nog ett av de allra största jobben hon arbetat fram under sina sju år i församlingen. Och tjusigt var det. För att inte säga himmelskt!