Naken och utmattad hukar den kala kronan ner över gravarna. Skuggan sträcker sig över grusgången ner mot begravningskapellet. Den 150 år gamla almen har givit upp. Kroppspulsådern är igenproppad av dödlig svamp.
Almen har inte långt kvar. Och de andra almarna bredvid kommer inte ha en chans mot den extrema svampsmittan.
Det är en tidsfråga innan alla almarna på gamla kyrkogården måste rivas upp med rötterna.
Västervik har länge varit förskonat från smittan. Tills nu.
När almar dött i Linköping, Norrköping och Kalmar har Västerviks unika gamla almar levt vidare.
Nu är almsplintborren här. En argsint insekt som bär på en svampsmitta som är extremt smittsam.
Insekten känner lukten alm på fyra mils avstånd. När den sätter sig ner på almen och äter av barken kan almen räkna med en säker och långsam död. Insekten sprutar in svampen som lägger sig innanför barken. Där täpper den till näringsådrorna. När kärlsträngen, trädets pulsåder, täpps igen skrumpnar bladen. Grenarna och kronan blir kala och börjar hänga.
Inom ett par år kommer 26 almar på gamla kyrkogården och tio vid St: Petri kyrka att vara döda.
- Vi kommer inte ha några stora stolta träd kvar i stan, säger Göran Svensson på kyrkogårdsförvaltningen.
De andra almarna i stan är redan smittade berättar han. Därmed får vi vänja oss vid att gatorna i stan kommer att få ett nytt utseende. Allra mest kommer gamla kyrkogården att påverkas.
- Vi vet inte vad vi ska plantera istället. Vi ska ta hjälp av experter och se vad som kan passa här.
Räkna med att det kan bli någon form av robinia, tall, lönn, oxel eller körsbergsträd som ska fylla hålen efter almarna på gamla kyrkogården.
- En sak är säker. Det kommer aldrig att bli sig likt här på kyrkogården igen, säger Harald Kratschmer konsulterande trädvårdsspecialist.