Stor skillnad mellan skolor
Bun kräver tio miljoner för bättre kvalitet i undervisningen.
- Vi lyckas inte längre förbättra oss, och om politikerna ska höja målen för slutbetyg från 91 procent till 95 procent år 2005 måste det kopplas till bättre resurser, säger barn- och utbildningschefen Lennart Fredriksson.
Till grund för undersökningen ligger den så kallade Cockpit-utvärderingen som undersöker skolornas resultat, elevinflytande, pedagogiska process samt budgetarbete.
De senaste årens positiva utveckling för kommunens femteklassare har stannat upp. 30 procent av eleverna saknar kunskaper motsvarande kursplanens mål i svenska, engelska och matematik.
Det är främst skolorna i Västerviks stad som släpar efter.
- En sannolik förklaring är att undervisningsgrupperna är mindre på landsbygdsskolorna. Ju mindre grupper desto bättre resultat, säger Lennart Fredriksson.
Bland niondeklassarna saknar fortfarande en av tio elever behörighet till gymnasiet.
Lennart Fredriksson menar att skolorna nu måste rannsaka sig själva.
- De resultat vi har ger mig rätten att ställa frågor om skolorna lär sig av de elever som misslyckas. Vi måste veta vad dessa elever tycker och tänker för att försöka förbättra för dem.
Den bästa kunskapsutvecklingen har eleverna i Överum och Gamleby.
- Storleken på klasserna är bra där, men det finns även andra faktorer som kan ge dessa resultat. Det kan handla om hur lärare arbetar och satsar resurserna.
De stora skillnaderna mellan skolorna har fått barn- och utbildningsnämnden att reagera.
Politikerna vill nu veta vad som krävs för att höja resultaten på de skolor som inte lyckas så bra. Nämnden vill även att budgeten för år 2004 utökas med tio miljoner kronor. Pengarna ska främst användas till att öka lärartätheten.
- Får vi de tio miljonerna finns förutsättningar att satsa resurser där det behövs. Vi kan utveckla organisationen, höja kompetensen hos lärare och motivera eleverna, säger Lennart Fredriksson.
Värdet som mäter andelen behöriga lärare är det lägsta som uppmätts på sju år. I endast tre skolor är samtlig personal behörig. Särskilt svårt att locka personal har landsbygdsskolorna.
När det gällerlärarnas trivsel
visar de senaste årens mätningar en nedåtgående trend. Trots stödinsatser upplever många lärare en känsla av att inte räcka till för elever med sociala problem.
- Vi kan nog inte ta ut mer av lärarna nu. Politiker måste uppmärksamma dessa problem och skapa en bättre arbetsmiljö genom att förbättra lärartätheten, säger Lennart Fredriksson.
Så jobbar vi med nyheter