Stark föreställning med överraskande artist

Det är tyst och stämningen känns tät trots att inte alltför många letat sig till Bryggaren för att få en kulturellt värmande upplevelse denna råkalla novemberkväll.Det är synd. För föreställningen på Bryggaren fortsätter i samma stil. Med finstämda sånger, tänkvärda funderingar och omvälvande dikter, blir det en väldigt speciell upplevelse att titta och lyssna på Regina Lund. Då och då brister hon ut i humoristiska och smått sarkastiska utfall - inte minst mot Bryggarens personal som både får kärleksförklaringar för vacker dekor och kängor för krånglande mickar och knarrande stolar. Regina Lund är en modern fredskämpe som brinner för de svaga. Hon väver skickligt in sina funderingar om allt från amerikanska presidentvalet till gatubarnens situation i Rumänien utan att det blir för tungt. När hon bjuder på en vaggvisa som kompensation för publikens och hennes egna uteblivna nattningar av sina barn den här kvällen, låter hon inte publiken glömma att det finns andra barn i världen som man bör ägna en extra tanke. När hon framför den tonsatta dikten Dare kallar hon det - något dubbeltydigt - en godnattsång för George Bush. Och när hon med extrem närvaro ger allt i låten Bartender ber hon oss tänka på alla ensamma människor i världen, på att vi i Sverige har en frihet som många i andra länder inte åtnjuter, och varnar oss för att börja döma varandra.Regina Lund verkar göra det som faller henne in för stunden. Efter att ha kommit överens med arrangerande Stadsbiblioteket att man ska sälja hennes bok "Förlåt! Nej, jag menar aj" i foajén deklarerar hon snart med en givmild gest att hon i stället vill ge alla i publiken ett varsitt ex - trots att hon har det knapert som ensamstående mamma och konstnär.Vid sin sida har hon gitarristen Richard Öhrn som sittandes på en lika knarrig stol ackompanjerar henne. Stämningen är både uppsluppen och magisk och det är svårt att lämna föreställningen i förtid. När vi ändå tvingas smita för att klara pressläggningen haffar hon oss genast och frågar om vi tycker att föreställningen var dålig. Hon verkar vara mån om sin publik. Och jag beklagar att jag inte fick tillfälle att se vad hon överraskade med under andra halvan av föreställningen.

Stark föreställning med överraskande artist

Regina Lund går ut starkt. Iförd röda, cirkusliknande kläder och röd hatt står hon där på scenen, alldeles ensam, och börjar sjunga.