Stadsängar finns bland annat vid Breviksvägen i Västervik. Vi besöker dem en varm och solig augustidag. Gräsen dominerar. Avsaknaden av blommor är påtaglig, trots att där finns en hel del rölleka och nästan överblommad gulmåra.
Här och där skymtar inslag av annat, men det är mest som undantag i det sensommargula gräset. Någon åkervädd, en oxtunga, lite gulvial och en handfull blåklockor. Plus några till. Men de försvinner snabbt i allt gräset.
Ett syfte med ängarna var att gynna pollinerande insekter. Men trots det gynnsamma vädret syns bara ett bi, två humlor och en handfull fjärilar.
Markus Nord är biträdande chef på naturum Västervik, som i år har satt upp nya skyltar på stadsängarna.
– Klart att man hade önskat fler arter, säger han.
Samtidigt tycker han ändå att projektet har gjort att folk diskuterar ängar och pollinerare mer.
Miljöchef Lars Kåremyr säger att stadsängarna i Västervik aldrig kommer att få den blomsterprakt som exempelvis vägrenarna på Öland.
– Vi har inte den jordmånen.
Hittills har ängarna lämnats för fri utveckling. Det betyder att ingen plantering eller sådd av frön har skett för att styra vilka arter som kommer upp. Det är lite av ett experiment. Vissa områden fungerar sämre som äng, som längst upp på Breviksvägen. De kan komma att tas bort, medan nya kan tillkomma.
– Vi har valt att jobba med den fröbank som finns. Det är i alla fall bättre för pollinerarna än en gräsmatta, säger Lars Kåremyr.