Klämman består av plywood och sprängämne. Från den löper en plastslang med reaktivt ämne i. När Kenny utlöser den kan han stå 50 meter bort.
Allt som oftast är orsaken till avbrotten nedfallna träd som lagt sig över ledningarna. Träden går av eller faller när den tunga snön och blåsten gjort sitt.
Oftast förs den här kampen med helikopter eller drönare, och motorsåg. De två förstnämnda inspekterar man ledningsnätet med, sedan är det upp till personalen på marken att ge sig ut och röja med såg.
Men nu lanserar Eon och underentreprenören Vattenfall Services en nygammal lösning som kan komma att bli aktuell i vårt närområde: sprängmedel.
– Det är av huvudsakligen två anledningar; säkerhet för de anställda, och det faktum att när vi spränger slipper vi bryta strömmen för våra abonnenter under tiden som vi arbetar.
Det säger Björn Persson. Han är regional kommunikationschef på Eon.
Det där med säkerhet kan så klart låta motsägelsefullt när det kommer till sprängarbete men det kan vara farligare att arbeta på det traditionella sättet, med såg och motorsåg.
– Man vet aldrig vilket håll trädet vill åt, om det ligger i spänn, det kan vara farligt och det händer olyckor, säger Hans Rocklöv, som jobbar som underhållsingenjör på Vattenfall Services Nordic AB.
– Och det här sprängämnet är väldigt säkert, det kan till och med brinna utan att detonera, för det krävs en tändanordning, fortsätter han.
Ofta använder man en manuell såg på en isolerad teleskopstång för att kunna kapa exempelvis en topp som fastnat i ledningarna. Nu kan alltså den sågen bytas mot en sprängklämma som har 80 gram sprängmedel. Det är fullt tillräckligt för att kapa rejäla stammar utan problem.
– Sprängämnet består av pentylstubin som man fäster runt trädet på två ställen, berättar Gustav Tellman, som är nättekniker.
Göran Axelsson säger att sprängning är både säkrare och smidigare. Men det är långt ifrån alltid som det används.
Den som sköter själva sprängningen kan vi kalla för Kenny. Han vill vara anonym, det finns en hotbild mot personer som kan och får hantera sprängmedel, stöldrisken är hög.
Kenny förklarar att man fäster sprängmedlet runt trädet med klämmorna. Det man vill uppnå är att toppen kapas, likaså stammen lite längre ned, på varsin sida om ledningen.
– Det gör att det blir mer trä över också, om markägaren vill ta hand om det, berättar han.
– Men det är också säkrare, man slipper stå nära och under trädet när man kapar, jag spränger på 50 meters avstånd.
Utöver säkerhetsaspekten finns det också en rejäl tidsvinst att göra. Att såga bort ett träd som fallit på ett komplicerat sätt kan ta över tre timmar. Med sprängklämma går det väldigt fort, vilket snart ska visa sig.
Man sparar också tid på utbildning, att bli riktigt skicklig med motorsåg tar år, att lära sig den här metoden är mycket snabbare.
Vi stövlar ut till övningsträdet man fällt över uttjänta elledningar. Göran Axelsson, som är nättekniker, hjälper till med stången och fäster på ganska kort tid de två klämmorna på sina platser.
Det går mycket fortare att spränga än att såga. Det ska vara säkrare med. Man varnar närboende via sms eller media innan sprängningarna.
Vi ställer oss på säkert avstånd.
Här ska sprängas!, vrålar Kenny.
En stund senare: Tänt var det här!
En väldig smäll blir det, mycket högre än i alla fall den här reportern förväntat sig. Tryckvågen känns i bröstet. På marken ligger nu tre prydligt kapade bitar trä. Toppen lite längre bort, de två resterande bitarna på varandra.
Björn Persson:
– Vi har ju möjlighet att varna innan via sms och media. Det här är en metod vi kan ta till ibland, inget som blir standard. Men när vi smäller så hörs det, som du märker. Då är det bra att boende i närheten vet vad det handlar om.