Lätta, blåa ljus tänder upp stora scenen på Mejeriet. I mitten står ett träd, klätt av flera masker. Två rullstolsburna dansare närmar sig trädet, och ytterligare två dansare följer efter. De rör sig stilfullt, minimalistiskt och välkoreograferat. De tar på sig varsin mask. Musiken går upp några takter och dansen bryter ut i rytmiska kramper. Lite läskigt, nästan. Laddat. Och lika snabbt som takten trappas upp sjunker den igen och allt blir sävligt, långsamt och tystlåtet. Föreställningen "Gård av träd", koreograferad av Tanja Eloranta, framförs av danskompaniet Spinn. Spinn är ett professionellt danskompani med bas i Göteborg. Flera av deras dansare har någon typ av funktionshinder. Kompaniets egen beskrivning av sitt konstnärskap är talande: "Det handlar inte om hur många piruetter du kan göra, utan vad du vill säga med den piruett du gör".
I den här föreställningen berättas det om acceptans i en relation och att åldras tillsammans. De fyra dansarna paras samman tidigt i föreställningen och man får uppleva allt från ilska och sorg till lycka och omtanke. Sinnestämningarna pendlar hela tiden fram och tillbaka och i mitten av föreställningen bryter allesammans ut i en gemensam dans med tydligt komiska inslag, för att sedan falla tillbaka till den minimalism och stillhet som rådde inledningsvis. Danskompaniet är imponerande. Det är ett möte mellan personer som har full rörlighet och personer som har mindre rörlighet och tillsammans når de en maximal symbios. Snyggt. Känslostarkt. Tänkvärt. Danskompaniet stannar i Västervik även under onsdagen då de håller i en workshop på Mejeriet.