Vi pratar förstås om årets julkalender, till vilken konstnären Åsa Jägerhorn upplät sitt galleri under några dagar.
Det gör förstås huset extra aktuellt – även om det egentligen inte är därför vi skriver om det nu. Åsa är nämligen en av de läsare som hörde av sig till oss efter vår artikel om gamla butiker i Västervik och kan dela med sig av både bilder och berättelser om en av speceriaffärerna vi skriver om.
Åsas hus på Strömsgatan har en rik historia och här har i många år bedrivits affärsverksamhet. 1877 köpte Fredrik Viktor Wimmerström Reuterdahls hökarbodsfilial, som då fanns i lokalerna på bottenplan, och öppnade Wimmerströms speceriaffär. Ingången till familjens privata bostad låg då, som nu, via gården mot Brunnsgatan.
Fredrik Viktors bror drev för övrigt kafé och konditoriverksamhet på Storgatan, i det som nu är Länsförsäkringars lokaler.
Sonen Göran Wimmerström, som gifte sig med Himla Adina Tillman, tog senare över affären på Strömsgatan efter pappa Fredrik Viktor.
– Görans syster Annie, som var handarbetslärarinna på Toboskolan, hade lägenhet på nedre botten, vägg i vägg med affären, berättar Åsa Jägerhorn.
Hon har gjort digra efterforskningar om både husets och familjen Wimmerströms historia och tecknat ner dem för eftervärlden. Hon har även fått ta över gamla ritningar som visar hur huset har byggts om genom åren.
En stor förändring skedde runt 1975, då butiken försvann – den tredje generationen Wimmerström var inte intresserad av att driva den vidare. Bankdirektören Allan Pettersson på Handelsbanken köpte huset och totalrenoverade det. I stället för butik och bostad blev alla tre våningar privatbostad. Han tog bland annat bort affärsdörren, byggde ett nytt trapphus, installerade badrum, bastu, modernt kök och nya trappor. Dessutom lät han riva gårdshuset och byggde ett garage där i stället.
– Tredje våningen, som var ett ruggigt vindsutrymme som man bara kunde bo i på sommaren, lät han bygga om till ett stort sovrum med utsikt mot S:t Petri kyrka och ett vardagsrum med utsikt mot öster. Han lät också mura in en bardisk i murstocken.
När Åsa Jägerhorn köpte huset 1997 för att kunna använda det som galleri, ateljé och bostad valde hon att varsamt återställa det utvändigt till dess ursprungliga skick. Till sin hjälp har hon bland annat haft ett fotografi som Alfred Röhlander tog kring förra sekelskiftet, som visar hur huset såg ut när det begav sig.
Fasaden fick återigen en affärsdörr och stora skyltfönster. Åsa lät hugga ut en ny stentrappa och beställde ett trappräcke i gammal stil. Invändigt byggde hon bland annat upp sin ateljé, med brännugn och drejskivor för keramik. En del har hon renoverat, men en hel del finns kvar som skvallrar om bankdirektörens tid. Det pastellfärgade badrummet med brunt kakel och bidé, bardisken på ovanvåningen och trapporna från Blekhems snickerifabrik, till exempel.
Åsa har själv minnen från när den gamla speceriaffären huserade i lokalerna.
– Man kunde handla precis allt man behöver i ett hushåll. De hade även skeppshandel, så man kunde göra stora beställningar av lagervaror.
Själv håller hon alltså liv i affärstraditionen med sitt konstgalleri, där hon säljer såväl akvareller och akrylmålningar som tryck och vykort.