Spårö båk ska vårdas av staten

Spårö båk är kulturhistoriskt värdefull och kommer även i fortsättningen att vara ett statligt byggnadsminne som ska vårdas av ägaren, Sjöfartsverket.

Spårö båk ska även i fortsättningen vara ett statligt byggnadsminne med vårdansvar hos ägaren, Sjöfartsverket.

Spårö båk ska även i fortsättningen vara ett statligt byggnadsminne med vårdansvar hos ägaren, Sjöfartsverket.

Foto: Steiner Anders

Västervik2010-02-22 17:38
Det är Riksantikvarieämbetet som lämnat förslag på skyddsföreskrifter för båken, med tydliga instruktioner om att båken ska vårdas och underhållas så att den inte förfaller. Ett ansvar som ligger på Sjöfartsverket som ägare. Ärendet ligger nu efter flera års utredande på regeringens bord för beslut.I föreskrifterna sägs att vård- och underhållsarbetena ska utföras med material och metoder som inte förvanskar båkens kulturhistoriska värde. Båken får inte rivas, flyttas, byggas om, byggas till eller på annat sätt förändras till det yttre. Inte heller får några ingrepp göras i byggnadens stomme. Riksantikvarieämbetet påtalar i sin skrivelse till Sjöfartsverket det starka kulturhistoriska värdet. Spårö båk är tillsammans med båken på Arholma de enda bevarade stenbåkarna från 1700-talet. Båken på Spårö är mer påkostad och arkitektoniskt mer fulländad. Båken är tämligen intakt, och är den enda bevarade fyr eller båk som ritades av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, som även gjorde ritningar för till exempel Drottningholmsteatern och Kina slott.Riksantikvarien skriver att båken är ett känt landmärke och används även som symbol för kommunen och noterar också att Evert Taube skrivit att "Spårö båk utanför Västervik gör ett mäktigt intryck och är bland sjömärken ett av de vackraste jag sett".Sjöfartsverket ska också svara på en fråga från Västerviks kommun om det är möjligt att fasadbelysa båken. Detta efter ett medborgarförslag som påtalar båkens värde som attraktion både för kommuninvånarna och turisterna.
Spårö båk
Spårö båk uppfördes 1776-1777 och sägs ha vissa drag gemensamma med ett fyrtorn i Neapeltrakten som arkitekten Adelcrantz tecknade av under en resa 1751.Båken är 25 meter hög och har två meter tjocka murar i den utskjutande sockelvåningen. Den vitkalkade fasaden avslutas med ett högt tak i en mjukt svängd pyramidform krönt av kula, spira och flöjel.Genom luckor på takets östra sida stacka man ut järnkorgar med brinnande tjärved för att varna sjöfarare. Båken användes på detta sätt ända fram till 1884.Ursprungligen var taket täckt med rödfärgad spån, men skadades av ett blixtnedslag och är numera av plåt. Inga andra ändringar av exteriören har gjorts.Källa: Riksantikvarieämbetet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om