Sörens skog drabbades hårt

Nu har det gått ett år och Sören kan se tillbaka på ett år som i mycket präglats av arbetet med att ta hand om stormfälld skog. Under den första tiden var inriktningen på att försöka ta till vara de träd som låg ner. Sören fick senare hjälp av Södra, som är det bolag som han alltid levererat till, att hämta de träd som låg illa till eller som bildade stora brötar.

Sedan har han fortsatt ända fram tills snön kom för några veckor sedan med att hugga träd som stod på lut och som riskerade att falla vid en eventuell ny storm.
- Det har blivit runt 2 400 träd som jag tagit hand om. För mig är det mellan 2 -3 års normal avverkning. Tyvärr var det inte de träd som skulle ner som stormen tog utan mest sådana som jag sparat för att de skulle växa till i storlek och kvalité. De som var här och körde från Södra sa att i det här området var min skog den som drabbades värst.

För Sören, som alltid haft skogen som sitt skötebarn och som fått pris för sin fina skogskötsel, känns förlusten och förstörelsen av skogen särskilt hårt. Något som Sören vill framhålla när det gällt att klara av skadorna efter Gudrun är betydelsen av en god granne, i Sörens fall heter han Karl - Erik Göransson.
- Han kom några dagar efter stormen och sa till mig: "Här ska du inte hållas ensam jag ska hjälpa till, någon nytta kan jag väl göra." Och visst kunde han det. Jag hade också min bror Henry och sonen Torbjörn till hjälp. Förutom den arbetsinsats som de gjort så har det också varit viktigt att ha någon att prata med vid matpauserna när det känds som mest motigt.

I fortsättningen kommer Sörens skogsarbete mest att bestå av att städa upp och att se till att nya plantor kommer i jorden. Den skogsbruksplan som han tidigare följt i sitt skogsvårdsarbete är nu helt inaktuell och måste snart ersättas av en ny. Hur det ekonomiska utbytet blir av den skog som han sålt har han ännu ingen klar bild av. Men han vill poängtera att för honom är inte den ekonomiska förlusten den största, utan förlusten av att känna sig tillfreds med att vistas i sin egen ägandes välskötta skog.