Sonny skapar sagolika saker

Sonny Johansson, 56 år, beskriver sig som en praktisk, kreativ och påhittig människa som är en vänlig djurvän som filosoferar mycket och inte ser något som omöjligt.Exempelvis är Sonny högerhänt men skriver dagbok med vänster hand bara för att han känner för det. På vardagsförmiddagarna hjälper han till på Naturum uppe på Kulbacken där han även tar hand om hönsen. Med texten "Höns och annat" broderat på skjortan pratar han med sina älsklingar, matar dem och klappar dem.- Jag har ingen kvinna i mitt liv så jag tar hand om hönorna istället, säger Sonny med glimten i ögat.- Jag har alltid tyckt om djur och natur, men tyvärr är jag allergisk mot många djur och kan varken ha katt eller hund hemma, fortsätter han. Hans stora passion i livet är nämligen djur. Men inte vilka djur som helst.Sonnys favoriter är gjorda av små alkottar, barr, fjädrar, olika fruktskal, löv, tändstickor, glasspinnar och mycket annat.Dessa fenomenala figurer pryder både hyllor, väggar och fönster inne i huset i Västervik. Sonny tillverkar alla själv på det lilla arbetsbordet som endast mäter 30 x 50 centimeter.- Det är roligt att bygga, men det är ett enormt jobb med mycket pill och det tar ungefär en vecka att tillverka figurerna. Ibland blir jag arg när saker fastnar eller ramlar. Det är tufft för tålamodet att till exempel tälja en tändsticka, men det är skönt när det är klart, berättar Sonny som bygger allt utan att använda pincett eller förstoringsglas.- Ibland säljer jag några av dem på utställningar, men vissa vill jag behålla. Sonny har ett stort sinne för humor och gillar att leka med ord. - Det första djuret jag gjorde var ett "alebi", vilket är ett litet bi gjort av en alkotte. När jag märkte att folk tyckte om mina alebin fortsatte jag. Roligast är nog att göra fåglar och favoriten är en fågelholk av kork, säger tillverkaren som har, förutom figurerna, gjort både klockan, fönsterlampan, verktygslådan och mycket annat inne i huset.Förutom dessa fingerfärdiga arbeten reparerar och bygger Sonny cyklar. Han går även på gym och tränar. - Jag håller på med bågskytte också för att träna ännu mer på koncentrationen.Sonny har Aspergers syndrom och följer gärna vissa mönster i vardagen för att kunna fokusera så bra som möjligt.- Jag är inte som alla andra och ser saker annorlunda. Jag säger ofta rakt ut vad jag tycker och tänker och får kämpa många gånger för att uppföra mig. Man måste ju kunna umgås med andra annars blir man idiotförklarad. Jag har svårast för oreda, förklarar Sonny som fångar in många intryck på en dag.- Jag har inget filter utan allt jag ser kommer in i skallen. Att gå på loppmarknad är katastrof för mig och Ikea är ännu värre. Men jag ser inte min autism som något handikapp. Den gör mig istället väldigt envis och jag gör alltid färdigt något jag har börjat med. Jag tycker att många är slöa och bara sitter och tittar in i väggen istället för att slutföra saker. Jag håller på till jag är klar.Sonny ser inte sig själv som någon teoretiker utan har lite svårt för att läsa och skriva.Den beskrivningen faller dock totalt bort när han slår sig ner i gungstolen bredvid eldkaminen, på samma sätt som mysfarbrorn Arne Weise på julafton, och börjar läsa ur en av sina sex egenskrivna barnböcker.Inlevelsen i läsningen kombinerat med den härliga och detaljerade historien får tankarna att springa iväg till kullen där skatan styr pulkan, med de små sjungande mössen i, nerför backen. Spänningen är stor när "Kotten" och hans igelkottsfru ger sig ut på stigen för att försöka få hjälp av en människokvinna då skatan har kraschat och gjort sig illa.Att Sonny har en livlig och underbar fantasi går inte att ta miste på. Förutom de strålande barnböckerna och hans imponerande figurer är Västerviks Sonny Johansson en saga i sig som knappast kan berättas utan måste upplevas.

Sonny skapar sagolika saker

VT har fått chansen att träffa en man som sällan sitter still utan har mycket på gång och ständigt utmanar sig själv. - Jag håller på till jag är klar, säger Sonny Johansson.