Sommartorpet har blivit dubbelt så dyrt

Det är inte gratis att köpa och äga en egen stuga. Att det till exempel tillkommer en rad engångskostnader i samband med ett husköp är lätt att glömma bort i hastigheten. Lagfarten är 1,5 procent av köpeskillingen medan pantbrevet kostar 2 procent av det belopp som intecknas, som du alltså vill ta lån på.
Köper du till exempel ett hus för 750 000 kronor, som du lånar 300 000 kronor till, blir kostnaden för enbart lagfart och pantbrev 11 250 kronor plus 6 000 kronor, sammanlagt 17 250 kronor plus två administrationsavgifter. Är huset dyrare, och du behöver ta ett större lån, blir engångskostnaderna för köpet ännu högre.

På fem år har det blivit dubbelt så dyrt att köpa och äga fritidshus i attraktiva lägen, det visar en jämförelse som Nordea gjort. År 2002 kostade en stuga på Västkusten 781 000 kronor att köpa. I dag är priset på motsvarande fritidshus nästan 1,5 miljoner kronor.
Kostnaden för att äga huset det första året blir i år över 11 700 kronor per månad. Nästa år skulle månadskostnaden sjunka till drygt 7 100 kronor - minskningen beror på att engångskostnaderna i samband med köpet redan är avklarade.
Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea som gjort uträkningen, säger att man bör tänka efter innan man slår till.
- Jag tycker till exempel att man ska fundera på vad man är beredd att betala för läget och avståndet hem. Det finns andra saker som kan vara nog så värdefulla för en själv men som inte behöver kosta så mycket, säger hon.

Med sänkt fastighetsskatt och slopad förmögenhetsskatt blir trycket förmodligen ännu högre på stugmarknaden framöver. Genomsnittspriset för ett fritidshus som såldes mellan februari och april i år var nästan 1, 2 miljoner kronor, enligt Mäklarsamfundets prisstatistik (se tabellen intill). Lägsta priserna gavs i Värmland med dryga halvmiljonen i snittpris medan högsta priserna, drygt 1,7 miljoner, betalades i Stockholm.
Omsättningen på fritidshus är också ganska låg. De som köper fritidshus har för det mesta tänkt igenom köpet väldigt noga. De har pengar och belåningen är i allmänhet liten. Att räntorna stiger eller ekonomin blir sämre brukar inte påverka stugägarna särskilt mycket.
- Fritidshusen blir ofta kvar i släkten i generation efter generation. Det är inte så många fritidshus som kommer ut på marknaden, säger Titti Öhrn, kundombudsman på Mäklarsamfundet.

De flesta som ringer till henne har allmänna frågor om stugköpet. Vad ska man tänka på, hur bär man sig åt och så vidare.
- Jag brukar säga att det man först ska tänka på är varför, av vilken anledning, man vill köpa stugan. Många fritidshus blir ju så småningom permanentbostäder, säger hon.
Prisfrågor förekommer förstås också men hennes bästa tips är att titta runt på vad liknande hus kostar och att fråga mäklaren.

Sommartorpet har blivit dubbelt så dyrt

En egen täppa är mångas dröm så här års. Men det gäller att hålla huvudet kallt och räkna på vad idyllen kostar innan man slår till. På fem år har stugköpet blivit dubbelt så dyrt.