Sommarnattstoner i Odensvi

Lubomyr Melnyk är en ukrainsk tonsättare som slog sig ner i Flentrakten för så där tio år sedan. Längre från Ukraina man kan inte komma, känns det som. Han är inte bara aktiv som kompositör. Så här års lockar han ofta ukrainska musiker till Sverige, inte minst till våra trakter, och ser till att de får visa vad de kan.
Den här sommarn fick Odensvi kyrka chansen. På onsdagskvällen kom stråkkvartetten Ivano dit för en konsert, delvis tillsammans med Ludomyr Melnyk själv.
Ivanokvartettens medlemmar är hur erfarna som helst. Ändå ser de helt unga ut. De turnerar regelbundet över stora delar av Europa, förutom i hemlandet. Men Sverige var nytt för dem och gav på köpet lite semester.

Fylld blev inte Odensvi kyrka, men tillräckligt många hade tagit tillfället att få höra högklassig, klassisk musik mitt i sommarskvalet. Programmet blev en skön blandning av Bach till nutid med ett par språng över ukrainsk folkton.
Hur fint de än spelade en Bach-chaconne, lite stråkkvartett av Mozart, en Mascagni-aria och en sats ur Dvoraks "Slovenienkvartett" tänker jag koncentrera mig på det som följde, det ukrainska.
Först till Vasyl Barvinskij. I de flesta musiklexikon framställs han som sovjetisk tonsättare. Men om det fanns något han nekade att vara, så var det sovjetisk. Han var ukrainare och ingenting annat. Hans namn i den ukrainska kulturen var stort.

Verket som kvartetten spelade här var, i originalversion, den pianokvintett han skrev i ett sovjetiskt fångläger på 50-talet. Han hade ju upplevt massmorden på miljoner ukrainare som tvingade hela det urgamla landet på knä.
Verkets titel är "Molitva" och kan tolkas som "Fader vår". Och skriven så urukrainsk att den blev ett av bidragen till hans dödsdom, just för att han vägrade sluta att skriva ukrainsk musik. Musiken griper direkt tag i hjärtat på en.
De två folkvisor som följde hade även de lite av samma förening av känslosamhet, allvar men även aggressiva skuggor som finns i Barvinskijs toner.

Till sist var det dags för en av Lubomyr Melnyks "Antifoner", den fjärde från 1994. Antifoner av den här typen hör ihop med en speciell böneform i ukrainska kyrkan. Här står stråkkvartetten för melodin medan Melnyk vid flygeln lyfter fram sin specialitet som tonsättare, det som kallas "continous music". Det handlar om oavbruten, harmonisk böljegång, en ton-tsunami om man så vill, som bäddar in stråkarna i ett musikaliskt moln.
Där tar pianot över huvudrollen. Men innan hade vi hört tillräckligt av stråkspelet för att inse vilken konstnärlig höjd det var på den kvartett som Melnyk tagit med sig till Odensvi.
Det blev till&med ett extranummer, även det av en nu levande (ca 85 år) ukrainsk kompositör, Myroslav Skoryk. "Melodia" var titeln, och den gav mersmak.