Sommarens små plågor

Med sommar och sol kommer även huggormar som solar i gräset där du springer barfota, getingar som är lite för förtjusta i din sushi under picknicken, och fästingar som ovälkomna följer med dig hem efter den sköna skogspromenaden.

Huggorm älskar det varma vädret och solen lika mycket som vi människor.Foto: Daniel Nilsson/Scanpix

Huggorm älskar det varma vädret och solen lika mycket som vi människor.Foto: Daniel Nilsson/Scanpix

Foto: Daniel Nilsson / SvD / SCANPIX

Västervik2010-07-20 00:00
Det är många som kan ha sett huggormar nu i sommar, men Lars-Åke Janzon, biolog på Naturhistoriska Riksmuseet säger att det inte är någon ökning av ormarna i år.- Nej, det är inte ett huggormsår i år. Huggormarna kommer fram i det fina vädret precis som människorna. Vi har inte märkt av någon exceptionell ökning av något i år. Det vi har märkt är att nu när det har blivit varmt så har getingarna vuxit till sig i sina samhällen och bon. De har blivit fler än de brukar vara så här års.Fästingar och mördarsniglar håller sig däremot borta när temperaturen stiger, de vill helst ha en luftfuktighet på över 80 procent.Det finns många getingarter i Sverige. Bålgetingen är den största och faktiskt även den snällaste, den sticker inte ofta. Det finns så kallade jordgetingar som oftast placerar sina bon under jorden och de kan bli väldigt irriterade om någon klampar på marken ovanför boet. Av de svenska getingarna är det endast tre arter som bygger bo i jorden och de kallas vanlig-, syd- och rödgeting och är de vanligaste getingarterna i Sverige. Men dessa tre arter bygger även bo ovanför marken och gärna nära människan till exempel under tak och i trädgrenar.Huggormar finns i hela landet, utom längst upp i norr. Som regel ser man fler huggormar i skärgården än på andra ställen. De är även skickliga klättrare och simmare, men du behöver inte vara rädd för att bli biten när du tar dig en simtur för huggormen kan inte hugga i vattnet.Fästingar tillhör djurgruppen kvalster, som är ett slags spindeldjur. De flesta fästingar som angriper människor, men även hundar och katter, tillhör arten vanlig fästing, Ixodes ricinus. I Sverige finns den arten i hela Götaland, nästan hela Svealand och, mer sällsynt, längs norrlandskusten upp till Umeå. Denna fästing hittar man oftast i områden med halvhögt gräs i närheten av vatten. De sitter gärna i grästrånas topp eller i låga buskar. Fästingar är beroende av fuktighet för sin överlevnad. Av fästingar kan man få en rad sjukdomar till exempel Borrelia som är en bakteriell infektionssjukdom och TBE, fästingburen hjärninflammation. TBE orsakas av ett virus som överförs från fästingar till människor. Viruset finns från Kalmar norrut längs kusten till Stockholms skärgård, samt i centrala och östra Mälaren, på Öland och Gotland.Spansk skogssnigel eller "mördarsnigel" som den också kallas har fått sitt namn på grund av att den ibland äter upp individer av den egna arten. Snigeln kan hittas nästan överallt i naturen, bara det är tillräckligt fuktigt. Till många trädgårsodlares förtret kan den även vålla en del skada i trädgården.
Hur skyddar man sig?
Getingar: Ha ingen deoderant eller parfym om du vill undvika getingar, de går mycket efter doft. Man ska inte heller ha på sig färgstarka kläder som till exempel en hawaiiskjorta. Getingar gillar den mat som människor äter med undantag av vatten och grönsaker. De älskar sushi, kött och socker. Huggormen: Klampa i marken så brukar de förvinna, det hjälper inte att låta eller vissla för de hör inget. Gå i stövlar i halvhögt gräs, var försiktig när du plockar bär och dylikt så att du inte överraskar ormen.Fästingar: Man ska helst ha heltäckande ljusa kläder så att man hittar fästingarna lättare.Vaccination mot TBE brukar rekommenderas till de som bor permanent i riskområden och till de som bor där under sommaren och till personer som vistas mycket i skog och mark i områden med hög smittrisk. Mördarsniglar: Om man inte vill ha dem i trädgården så får man döda dem, genom att till exempel klippa itu dem .Källa: Lars-Åke Janzon biolog på Naturhistoriska Riksmuseet och Naturhistoriska Riksmuseets webbsida.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om