Frågan är vem som har det roligast i pulkabacken, barnen eller mormor? På Västerviks golfklubbs femtonde hål har bollar bytts mot pulkor och osande eder mot klingande skratt. Det är fullt av barn i backen och vid ett hopp står några lite äldre killar med varsin snowboard avslappnat under armen. Agaton Rampeltin-Sjölander och Oskar och Ville Torstensson har redan varit ute några timmar.
- Det går fortare i dag när det är skare men det gör ondare att slå sig också, säger Agaton samtidigt som han drar bort mot hoppet.
Grabbarna är helt klart bra på snowboard och greppar brädan i luften, landningarna sitter. De brukar åka till fjällen och i år går resan med Mejeriet. Under tiden duger det gott med golfbacken.
Längre bort går det lite lugnare till, stjärtlapparna och pulkorna dominerar istället för brädorna. Cecilia Björkman och barnen Märtastina och Isak har tagit med sig mormor och morfar Lars och Marianne Carlberg ut i backen. Det har blivit något av en tradition och gänget har provat flera ställen. Märtastina gillar helt otippat att vara ledig men veckan är fullproppad med aktiviteter ändå.
- Vi ska bowla och gå på bio också, säger hon innan sista åket.
Morfar hänger på med tefatet. Med skräckblandad förtjusning ska tilläggas.
Det går inte bara utför för ungdomen. På Karstorpsgärdet skidar framtida vinnare fram på ett mer horisontellt manér och Västervik har fått besök från Helsingborg. Camilla Albertsson har tagit med sig systerdöttrarna på skidtur i Västervik, i Helsingborg finns nämligen ingen snö. Stina Albertsson är upprymd och glad, föret är snabbt och solen skiner.
- Det är mycket skönt att slippa skolan, ler hon.
Hon trycker på ordet mycket. Senare i veckan ska det bli det skridskor i ishallen, syrran Elsa kommer hänga med på det också men just nu har hon inte tid för pressen. Hon skidar fram som en välkänd och pigg reklamkanin och ser sig inte om.
Det börjar bli kallt och vi söker oss inomhus. Åke Andersson har tagit med barnbarnen till bowlinghallen. Det är ganska jämnt i tävlingen och mest påhejad är Tilde Hising, minstingen med en avslappnad attityd till poängställningen. De övriga syskonen och kusinen Hannes Lindell kommer med glada tillrop. Melker kör med skruv, vilket verkar fungera. Han leder, knappt men ändå.
Det är dags för oss att åka tillbaka till redaktionen, kanske med en lite nostalgisk känsla i maggropen. Måste vi verkligen vänta tills barnbarnen kommer innan det är dags att dra fram snowracern igen?