Sofia hittade i djungeln av studiemöjligheter
Hon struntade i gymnasiet och började jobba i stället. Sofia Eriksson visste inte alls vad hon ville göra. Vägen fram till studier blev lång och brokig. Men nu är hon där och i höst påbörjar hon sin högskoleutbildning.
Foto:
Mammaledigheten skulle gå ut och Sofia, 30 år, stod vid ett vägskäl. Hon visste att hon inte ville jobba som timvikarie inom barnomsorgen hela livet, med den otrygghet det innebär, även om hon tyckte att arbetet i sig var givande. Förutom det kände hon sig osäker på framtiden. Hon såg en annons om Vägledningscentrum och tog kontakt.
- Jag ringde och sa att jag har ingen aning om vad jag vill göra. " Vad kul, kom hit", sa de då.
Sofia kom fram till att hon ville jobba med sociala frågor på något sätt. Men att plugga på högskolan låg väldigt långt bort.
- Jag har aldrig sett mig som en person som går på högskolan, säger Sofia.
På Vägledningscentrum fick hon hjälp att sätta upp mål. Målet blev att hon skulle komma in på det socialpedagogiska programmet, en distansutbildning vid högskolecentrum i Västervik. Vid den tidpunkten, i oktober 2005, hade hon hela gymnasiet att läsa in. Hon studerade fem veckor på Komvux på hösten och hela vårterminen för att få behörighet till utbildningen. Dessutom satsade hon på att få högt betyg i alla ämnena.
- Jag fick börja plugga på nätterna, samtidigt som jag var hemma och tog hand om barnen på dagarna. Det har varit kämpigt. Man måste ju plugga även om barnen är sjuka. Men jag hade aldrig en tanke på att ge upp. Det är många som inte har trott på mig, men när det väl var någon som gjorde det så kände jag att nu jäklar ska jag visa dem.
Att sätta sig i skolbänken igen blev en positiv upplevelse.
- Jag visste inte att jag skulle tycka att det var så kul. Det har givit mig jättemycket. Man träffar andra människor på ett sätt som man inte gör när man är mammaledig. Jag uppskattar studierna mer nu än jag skulle ha gjort förut. Vissa behöver kanske mogna innan de börjar studera.
ofia sökte in till utbildningen. Och kom in. Det blev närmast en chockartad upplevelse.
- Jag trodde inte att det var möjligt. Det fanns inte i min värld.
Hon tycker att det känns lite nervöst inför hösten, men med det intensiva schema hon haft under våren har hon fått in studievanan. Och om tre och ett halvt år är hon utbildad socialpedagog. Barnen, Lucas 4 år, och Lova-Li 2 år, får gå på dagis.
- Efter barnen är nog det här det största som har hänt mig. Jag känner att ingenting är omöjligt, bara man ger sig katten på det.
Hjälpen från Vägledningscentrum har varit avgörande.
- Jag hade aldrig klarat det själv. Man behöver någon som stöttar en, utan det stödet hade jag inte varit där jag är i dag.
Har du något tips till andra som känner sig villrådiga?
- Ta kontakt med någon du känner dig trygg med och ta reda på vad du egentligen vill. Det är inte omöjligt bara man kommer på vad man vill göra. Ta det lite lugnt i början av studierna och ställ inte för höga krav på dig själv.
Så jobbar vi med nyheter