Soffans politiska sprängkraft

I unionen som helhet brukar valdeltagandet sjunka för vart val. 2004 röstade endast drygt 45 procent av de röstberättigade, trots att valdeltagande är obligatoriskt i flera medlemsländer. Sverige är inget undantag. Här i landet föll valdeltagandet från knappt 39 1999 till rekordlåga knappt 38 procent 2004.Ja, till och med bland toppkandidaterna i årets val finns tydligen en del röstskolkare från 1999 och 2004, avslöjade Sveriges radio häromdagen. Samtidigt intygar experterna att dessa politikers yrvakna EU-engagemang på intet vis är representativt. Tvärt om ser soffan ut att vinna jordskredsseger i år igen.Inte undra på det. Med drygt två veckor kvar till valet känner 45 procent av väljarna, nästan hälften, inte ens till att det är val den 7 juni. Åtminstone om man får tro en aktuell Sifomätning. Politikerna oroar sig för väljarnas ointresse (för okunskapen speglar förstås ett ointresse - det är ju inte direkt en statshemlighet vilket datum EU-valet infaller). Det sjunkande valdeltagandet är ett demokratiskt misslyckande, säger de. Men bakom fraserna döljer sig förstås också egennyttan. För ett högt valdeltagarna skänker EU-parlamentet och dess ledamöter legitimitet.I ett avseende är det naturligtvis beklagligt att så många väljer att strunta i EU, och försaka det lilla inflytande man har över beslutsprocessen. I de flesta medlemsländer lurar ett EU-direktiv bakom åtminstone hälften av de nystiftade lagarna. Även om EU-parlamentet inte initierar lagförslag äger den lagstiftande befogenheter i många frågor. Parlamentets sammansättning gör definitivt skillnad.Det låga valdeltagandet är emellertid inte problemets kärna. Röstskolk är ett syntom - på missnöje, bristande engagemang eller okunskap. Och det är en distinktion vi bör ta på stort allvar. För att rösta är att utöva politiskt makt, och det är inget man gör lättvindigt. Vet man själv med sig att kunskapsluckorna är väl stora kan soffrösten mycket väl vara det klokaste alternativet på valdagen. Vill man till äventyrs skänka parlamentarismen legitimitet kan man ju alltid rösta blankt. Löst tyckande efter invanda mönster i valbåset däremot gynnar ingen, förutom de etablerade partierna.Att blankrösterna brukar vara försvinnande få i förhållande till soffrösterna är för övrigt också ett faktum väl värt politikernas uppmärksamhet. För kan vi vara så säkra på att likgiltigheten alltid bottnar i lathet och okunskap? Ett valdeltagande på under femtio procent borde rimligen väcka misstanken att många människor betraktar EU-parlamentets maktanspråk som illegitima.Att inte rösta kan vara en motståndshandling såväl som en kapitulation. Politikerna borde hålla sina självtjänande uppmaningar för sig själva, och ta de signaler väljarkåren sänder på allvar.

Soffans politiska sprängkraft

"Rösta gärna på oss! Men framförallt: gå och rösta". Uppmaningen duggar tätt inför valet till EU-parlamentet den 7 juni.