Små förändringar kan förbättra hygienen
I projektet VRISS har ortopedkliniken i Västervik fått avstamp för att arbeta med hygienrutiner och på så vis i förlängningen både spara pengar och minska patientlidandet.
Bättre hygien. Ett led i att minska antalet vårdrelaterade infektioner är att vara noga med handhygienen. På ortopedkliniken i Västervik har Mona Lönn, Suzanne Olsson, Örjan Öst, Anette Carlsson och Inga Hegestig arbetat med att förbättra hygienen inom projektet VRISS. Foto: Anders Liljegren
Foto:
Sådana infektioner vållar patienten mycket lidande och kan leda till ytterligare en eller två operationer.
- Var tionde patient drabbas och det kostar flera miljarder och ett par dödsfall om året, säger Örjan Öst som är ortopedläkare.
Han har tillsammans med Anette Carlsson och Inga Hegestig från vårdavdelningen och Suzanne Olsson och Mona Lönn från operationsavdelningen arbetat med VRISS-projektet en heldag i månaden.
Det är inga stora förändringar som gjorts, men små vardagsrutiner kan leda till en rejäl förbättring.
- Vi har hittat sätt att få det att fungera inom befintliga ramar, säger Anette Carlsson.
Patienterna märker de förbättrade rutinerna på att de får duscha tre gånger i stället för en före operation och att de får använda specialinköpta skor i stället för sina egna tofflor. För personalens del handlar det mycket om påminnelser om hygienrutinerna och förbättrad handhygien. Nu finns handspritbehållare på alla sängar, toaletter och vid datorerna.
- Det tänker man kanske inte på när man sitter där och knappar vem som varit där tidigare och var de har varit, säger Anette Carlsson.
Även patienterna får sprita sina händer för att undvika bakterier.
Nya uppslag om hur hygienrutinerna ska förbättras kommer hela tiden och efter att personalen började ringa runt till patienter så har svarsfrekvensen på komplikationsuppföljningarna stigit från 70 till 90-100 procent.
- På operation ska vi prova 20 sekundersregeln. När allt är klart för operation ska alla stå stilla i 20 sekunder så att alla bakterier sjunker ner till golvet, säger Mona Lönn.
Arbetet fortsätter även efter avslutat projekt.
- Vi ser det som ett sätt att komma igång med hygienarbetet, säger Örjan Öst.
- Meningen är att det ska spridas så att fler jobbar med problemen, säger Anette Carlsson.
VRISS
VRISS står för Vårdrelaterade infektioner ska stoppas.
Projektet har varit riksomfattande och ortopedkliniken i Västervik var en av 22 som deltog i den första omgången. I januari startar VRISS 2 som bland annat några kliniker i Kalmar har anmält sig till.
VRISS är ett initiativ från Sveriges kommuner och landsting samt Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag
I Västerviksundersökningen ingår djupa protesinfektioner (efter knä- eller höftledsoperationer) men också ytliga sårinfektioner och vårdrelaterade urinvägsinfektioner för att få ett större material att arbeta med.
På senare år har antalet djupa protesinfektioner ökat. 2003 fick 1,4 procent av patienterna en infektion, 2004 steg andelen till 2,2 procent. I år har en patient infekterats (0,7 procent), målet är att komma ner till 0,5 procent.
Kostnaden för en enda djup protesinfektion är 1-1,5 miljoner kronor.
Projektet har varit riksomfattande och ortopedkliniken i Västervik var en av 22 som deltog i den första omgången. I januari startar VRISS 2 som bland annat några kliniker i Kalmar har anmält sig till.
VRISS är ett initiativ från Sveriges kommuner och landsting samt Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag
I Västerviksundersökningen ingår djupa protesinfektioner (efter knä- eller höftledsoperationer) men också ytliga sårinfektioner och vårdrelaterade urinvägsinfektioner för att få ett större material att arbeta med.
På senare år har antalet djupa protesinfektioner ökat. 2003 fick 1,4 procent av patienterna en infektion, 2004 steg andelen till 2,2 procent. I år har en patient infekterats (0,7 procent), målet är att komma ner till 0,5 procent.
Kostnaden för en enda djup protesinfektion är 1-1,5 miljoner kronor.
Så jobbar vi med nyheter