Små chanser att Västerviks hamn får statliga pengar
- Vi har stor tillförsikt inför framtiden, även om det inte finns en chans att vi blir en av de tio hamnar som regeringen vill satsa pengar på.Det säger Carl-Johan Carlstedt, vd för hamnbolaget VLI i Västervik, om beskedet att regeringen tillsätter en förhandlare med uppdraget att peka ut tio hamnar eller hamnregioner av särskild betydelse för Sverige.
Går bra. Västerviks hamn lär knappast få några statliga investeringar i framtiden, men både ägaren Västerviks kommun och hamnoperatören VLI ser med tillförsikt på framtiden och säger att det just nu går på bra för hamnen med stora godsvolymer. FOTO: ANDERS LILJEGREN
Foto:
I måndags kom regeringen med beskedet att en ny nationell hamnstrategi ska tas fram. Tio hamnar eller hamnregioner ska nästa höst lyftas fram som områden där regeringen tänker fokusera sina satsningar på hamninfrastruktur - ett beslut som på lång sikt kan få stora konsekvenser för de svenska hamnarnas överlevnad.
Samtidigt som de tio utpekade hamnarna eller regionerna ges möjlighet att utvecklas, riskerar de omkring 40 hamnar som staten i framtiden inte vill satsa några infrastrukturpengar på att hamna i bakvattnet. I en kommentar kallar infrastrukturministern Ulrica Messing beslutet för en svår men viktig avvägning.
Liknande signaler kom den statliga godstransportdelegation med för två år sedan. Då föreslogs att staten fokuserar sina insatser på tre områden: Västsverige, Skåne och mellersta ostkusten från Norrköping i söder till Gävle i norr. Västervik och Kalmar län lyste med sin frånvaro i den rapport som presenterades.
Därför finns det i dag få förhoppningar om att regionen ska tillhöra vinnarna när de prioriterade områdena pekas ut. Västerviks hamn är en av de mindre i landet och placerar sig långt ner på listan över hamnar med stor betydelse för den svenska sjöfarten.
- Ska man vara ärlig så lär hamnarna i Kalmar län aldrig bli en av de här tio hamnregionerna som regeringen talar om, säger Per Ålind, utredare på Regionförbundet i Kalmar län med infrastrukturfrågor på sitt bord.
Detsamma säger Carl-Johan Carlstedt, vd på företaget VLI, som driver hamnen i Västervik på entreprenad. Men det innebär inte att hamnföretaget oroar sig inför framtiden.
- Det lär aldrig bli aktuellt att vi blir en av hamnarna staten satsar pengar på. Men vi är en nischad hamn och överlever ändå, säger han och poängterar att för hamnens framtid är frågan om en upprustning av Tjustbanan betydligt viktigare än vilka hamnar som staten väljer att fokusera sina investeringar på.
Det är också något som Bruno Nilsson, utvecklingsledare på Västerviks kommun, håller med om.
- För att platsa på regeringens lista ska man vara en väldigt stor hamn. Det är inte Västervik, men jag tycker ändå att vi har lyckats bra utifrån våra förutsättningar. Banverket är med och satsar pengar på de investeringar vi just nu gör på Lucerna, vilket betyder att det faktiskt finns ett statligt intresse av hamnen i Västervik, säger han.
För att öka konkurrenskraften investerar kommunen därför drygt tio miljoner kronor på Lucernahamnen. Efter sommaren ska ett nytt rundgångsspår anläggas i hamnområdet - något som gör det lättare för godstågen att vända i hamnen.
- Rundgångsspåret ingår i de investeringar vi tidigare har beslutat om. Förra året anlade vi ett nytt stickspår och rätade ut en del kurvor, i år är det rundgångsspåret och nästa år ska vi förbättra spåret till och från hamnen, säger Bruno Nilsson.
Finns det någon risk att hamnen i Västervik i framtiden slås ut på grund av regeringens besked?
- En sådan risk finns alltid. Men risken är större om man inte utvecklar verksamheten. Med en effektivare godshantering kan vi erbjuda lägre pris och ökar då vår konkurrenskraft, säger Bruno Nilsson.
Så jobbar vi med nyheter