Uppsjungna var de redan. Alla 52 sångarna kom direkt från Gränsö slott där de hyllat en överraskad 50-åring i Stallet. Så när de tog ton - medan teknikerna pysslade med alla mikrofoner - hörde tydligen solen sångkraften. När klockan äntligen var 20.30 och valborgsmässofirandet skulle dras igång, just med manskörssången, då behövdes inga strålkastare. Hela kören lystes upp. En mer human vinkling av solen än att lyda SMHI:s kraxande!
Det där med folk då? Närmare tusen kom! Och trängde ihop sig varsamt ovanför gradängerna. Vattenfläckarna på dessa lockade bara enstaka - ja, till att börja med.
Västerviks manskör fyller 100 nästa år. Det firandet blir säkert festligt. Medelåldern inom kören är inte direkt ung. Det konstiga är att detta inte stör. Själva sången är fräsch. Dessutom är sångarna vitalt uppmärksamma på de två dirigenter som turades om att leda, att inspirera kören denna afton: Thomas Åstrand och Sven-Erik Jakobsson.
Ett litet extra skimmer runt konserten stod Danzvett för. Inte genom att dansa men att få sällskapets allra yngsta att rama in estraden med facklor.
Körens sånger var de förväntade: Längtan till landet, O hur härligt majsol ler, Glad såsom fågeln och Sköna maj för att nämna några.
Mitt i den konserten var det dags för årets vårtal. Valet av Leif Rosenblad som talare var perfekt, av flera skäl. Han är en positiv, rutinerad talare. Det extra i år var finalkänslan. Om någon vecka överger ju Leif och hustru Monica oss i Västervik för gott och flyttar till Malmö.
Detta berörde han dock inte i sitt tal. Istället lät det ungefär så här:
"Vi har visserligen inga jordbävningar, inga tsunamis, inga katastrofala översvämningar. Ändå gnäller vi. Vi borde nog istället le lite mer, rent skratta av tacksamhet. Särskilt nu när vår underbara skärgård väntar på besök av oss. Och glöm inte att speedway-säsongen drar igång på tisdag!"
Sitt trivsamma tal avrundade han med den lättsamma Tjustdikt han själv skrev för 19 år sedan. Här sista versen:
"Ja, härliga Tjust, Guds lov i naturen!
Hej vår, hej liv ibland växter och djuren!
Sjung floder som flödar, sjung vågor som slår!
Sjung gröda som grödar, sjung vårar som vår!"
När Manskören sjungit in våren för gott blev det dags att tända brasan. Den vårsignalen är viktig och något som hela stan kunde skåda!