Slopat miljöstöd ger djurlivet bekymmer

Länsstyrelsen i Kalmar län är bekymrad över Jordbruksverkets bedömning av betesmark och önskar en snabb analys av konsekvenserna.

Som vi ser det är detta ett klockrent bete som vi vill se det i Tjustbygden, säger bröderna Torgil och Bertil Roos. Våra svenska beten stämmer inte med beten i Tyskland och Ungern och därför blir det kulturkrockar som vi får lida för.

Som vi ser det är detta ett klockrent bete som vi vill se det i Tjustbygden, säger bröderna Torgil och Bertil Roos. Våra svenska beten stämmer inte med beten i Tyskland och Ungern och därför blir det kulturkrockar som vi får lida för.

Foto: Hans Brandin

Västervik2011-07-06 00:00

Jordbruksverket har sett över de områden som kan få miljöstöd och minskat dessa betydligt. Länsstyrelsen anser att många områden i länet, med höga naturvärden inte längre kan få ersättning och det kan återverkan på djurlivet.

"De nya blockgränserna kan drabba vårt län hårt", skriver länsstyrelsen till Jordbruksverket och erbjuder sig att vara med i analysen.

Det är särskilt strandängar och lövskogsområden som råkat illa ut.

Bröderna Bertil och Torgil Roos på Lilla Helgsjö på Norrlandet mellan Västervik och Gamleby hör till de som drabbats av rödpennan.

- 25 hektar av våra beten har strukits, berättar bröderna Roos. De var tidigare godkända för miljöstöd och vi har verkligen försökt leva upp till de förutsättningar som gäller.

- Exempelvis högg vi på ett område ner träd på ett område, precis som vi förstått direktiven. Där har för övrigt varit betesmark i över 50 år. Men Jordbruksverket klassade den som ett område med "skogskaraktär". För oss är det ett klockrent bete med öppna ytor och undansparade ekar, björkar, asp och vildapel. Alla dessa träd hör till förutsättningarna för ett rikt djurliv och det är verkligen ingen skog.

- Det kostar mycket pengar att hålla öppet och motsvarar inte alls värdet av betet. Därför är det tveksamt om vi kan hålla just den biten öppen, kanske blir det väldigt mycket "skogskaraktär" där inom några år.

Andra delar av de områden som strukits från ersättning är just strandängar där det är kostsamt att stängsla och på sikt kan strandängarna försvinna.

Det är precis vad länsstyrelsen befarar.

Våra ekhagar tillhör de mest artrika i Sverige, de har internationell betydelse för vedlevande insekter och är bland de viktigaste i landet för bevarande av hotade arter knutna till lövträd.

Strandängarna har drabbats hårdast på Öland, en lång rad av fåglar är beroende av den typen av mark.

- Vi försöker, med hjälp av våra konsulter, att följa reglerna, säger bröderna Roos. Men det är sannerligen inte lätt. Förutsättningarna ändras ofta och en minskad miljöersättning innebär inte alls ett minskat arrende. På lång sikt har vi inte en aning om vad som kommer att ske, år 2014 kan allting ändras.

Dikor
Bröderna Bertil och Torgil Roos på Lilla Helgsjö brukar en stor del av Norrlandet. Den absoluta merparten av marken, cirka 250 hektar, arrenderar de. Nyligen har de ställt om till KRAV och håller 150 dikor, så till hösten blir det cirka 300 betande djur som håller Norrlandet öppet. I företaget arbetar även sönerna Mikael och Mattias som har planer på att driva verksamheten vidare.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om