En knallrosa gummimatta ska täcka golvet. Väggarna är av glastegel och skulpturen gjuten i aluminium. Den sistnämnda kommer att föreställa två ben som bär på delar av båtar, som stävar åt olika håll.
– Det finns flera tankar bakom allt som vi gör här, berättar konstnären Simon Häggblom som tillsammans med Karin Lind ligger bakom verket.
Han och assistenten Anton Karlström från Lappo i Ålands skärgård har varit på plats sedan slutet av april. Under tisdagen murade de delar av den cirkel som ska omsluta centralverket.
– Vi valde tegel för att det knyter an till Västerviks historia. Ruinen som är kvar i dag är av sten men själva slottet var av tegel. Det teglet är nog byggmaterial i många av Västerviks hus i dag. Man kan säga att många ”hjälpte” danskarna att riva slottet efter att det bränts.
Båtarnas olika riktningar har också betydelse.
– Det vi vill återknyta till är spänningen mellan Gamleby och Västervik och alla resor som gjorts däremellan. Ibland var huvudorten Gamleby, ibland Västervik. Men självklart vill vi återknyta till Västervik som sjöstad, och som båtstad.
Tanken är att verket ska fånga ljuset, likt en kristall och erbjuda lite skydd från nordanvinden.
– Båtarna blir ett slags skydd, den här muren en annan. Det knyter an till skyddet som Stegeholm gav invånarna, säger Simon Häggblom.
I juni är det meningen att verket ska vara klart. Längre bort på andra sida ruinen kommer tre trattar sticka upp ur marken. Ur dem ska svaga historiska ljud sippra ut.
– Många har varit nyfikna. Det ska bli kul att kunna visa upp allt när det är klart, säger Simon Häggblom.