Skulle en härdsmälta kunna inträffa även i Oskarshamn?

Flera japanska kärnkraftverk har havererat till följd av den monstruösa tsunamivåg som efter ett mycket kraftigt skalv i havet slog till mot nordöstra Japan i fredags. Rent teoretiskt skulle en härdsmälta, enligt experterna, kunna drabba även Simpevarp. Detta är dock ytterst osannolikt.

Bränslestavarna i Oskarshamns kärnkraftverk har ständigt ha några meter vatten omkring sig, vilket effekrtivt stoppar all radioaktiv strålning. Foto: OKG

Bränslestavarna i Oskarshamns kärnkraftverk har ständigt ha några meter vatten omkring sig, vilket effekrtivt stoppar all radioaktiv strålning. Foto: OKG

Foto: OKG

Västervik2011-03-16 00:00

- Det är för tidigt att dra slutsatser av det som nu händer i de japanska kärnkraftverken. Vi följer utvecklingen mycket noga, säger Anders Österberg, informationschef på OKG som har tre kärnreaktorer i Simpevarp, bara 60 km söder om Västervik.

- De geologiska förutsättningarna skiljer sig mycket. Risken för jordbävningar och tsunamis är betydligt mindre i Oskarshamn. Våra anläggningar är därtill dimensionerade för att väl klara alla jordbävningar som kan inträffa i Sverige.

Anders Österberg berättar att alla föreskrifter och riktlinjer vid byggandet av reaktorerna i Simpevarp utarbetats i samarbete med Strålsäkerhetsmyndigheten.

- Vår ambition är att så snart vi fått en klar bild av exakt vad som hänt i Japan ska vi jobba vidare med att noga analysera hela materialet. Visar det sig finnas några svagheter i våra konstruktioner så ska vi utvärdera och åtgärda dessa. Det finns inget som inte går att förbättra.

På Strålsäkerhetsmyndigheten säger utredaren Lars Gunsell att man aldrig helt kan utesluta en härdsmälta ens i Sverige:

- Rent teoretiskt finns inget som hindrar detta. Men vi utgår från att svenska kärnkraftverk vidtagit åtgärder så långt det är rimligt för att förhindra detta.

- Om en svensk reaktor, vilket har skett i Japan, skulle tappa all elkraft till sina säkerhetssystem kan vi hamna i en liknande situation. Men den sannolikheten är mycket liten.

För några år sedan drabbades Forsmark av en allvarlig incident då elnätet gick ned och bara två av fyra dieseldrivna reservkraftverk gick igång. Alla fyra reservaggregaten visade sig senare ha samma konstruktionsfel och det var ren tur att i alla fall två startade och kunde förse de viktiga kylvattenpumparna med el.

- De senaste åren har vi från Strålsäkerhetsmyndigheten därför krävt diversifierade nödkraftsystem. Det ska finnas reservkraftverk av olika typer, både diesel- och gasturbindrivna och de dieseldrivna verken måste vara av olika fabrikat. Allt detta uppfyller Simpevarp, säger Lars Gunsell.

Det kan tyckas lite märkligt att just kärnkraftverk, som genererar sådana oerhörda mängder el, samtidigt är extremt beroende av el för att kunna fungera. Det beror på att de eldrivna kylvattensystemen ständigt måste vara igång och pumpa runt kylvatten.

Såväl det primära sötvattensystemet, där samma vatten pumpas runt, runt i en sluten krets där det förångas och kondenseras (kyls) tillbaka till vatten, som det sekundära kylsystemet där havsvatten via värmeväxlare kyler vattnet i det slutna sötvattensystemet.

- De yngsta reaktorerna i Sverige, Oskarshamn 3 och Forsmark 3, är i grunden konstruerade för jordbävningar. O1 och O2 är inte det, men man har i efterhand gjort förstärkningar även för kraftiga jordbävningar, säger Lars Gunsell.

- Man summerar alla tänkbara jordbävningar av olika storlek och avstånd från anläggningen och räknar därefter fram en jordbävningslast på anläggningen som maximalt kan förekomma en gång på 100 000 år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om