Grundskolornas skolområden består i genomsnitt till 43 procent av hårdgjord mark och till 51 procent av vegetationsklädd mark, både öppen och trädbärande. Resterande sex procent utgörs av övrig mark, som är ”naturligt hårdgjord”, till exempel berghällar. Källa: Boverket. Bilden föreställer Ringeltaubska skolan i Edsbruk.
Det visar en rapport från Boverket som slår fast att ett rimligt mått på friyta är 30 kvadratmeter per barn i grundskolan.
I Kalmar län hamnar Västerviks kommun på en sjätteplacering, i mitten alltså – med 77,2 kvadratmeter rörelseyta per skolelev – i jämförelsen samtliga kommuner emellan.
De skolbarn i länet som har mest yta per person att röra sig på går i skolan i Högsby och på den motsatta sidan hittar vi Kalmar, där har barnen minst.
I Västerviks kommun har genomsnittssiffran fluktuerat något men sjunkit sedan 2014 då grundskoleeleverna hade 82,2 kvadratmeter rörelseyta per person.
Enligt grundskolechef Ewa Myhrén beror minskningen i Västerviks kommun på att några skolor avvecklats: Almvik, Lofta och Odensvi liksom att Överumsskolans högstadium och Åbyskolan blivit en skola.
– Vi har dessutom fler elever i kommunen än tidigare år.
Lidhemsskolan har en av de minsta skolgårdarna i kommunen.
Någon exakt uppfattning om statistiken, det vill säga hur många kvadratmeter rörelseyta per person som de olika skolgårdarna medger, har man inte på barn- och utbildningsförvaltningen, förklarar hon.
– Men jag skulle gissa på att Ringeltaubska skolan i Edsbruk och Loftahammars skola har några av de största skolgårdarna i kommunen och att Lidhemsskolan är en av de minsta sett till antal elever på skolan.
– Däremot har vi god insikt i hur skolgårdarna ser ut, vad barnen och ungdomarna har för rörelsebehov och vad som gynnar viljan att röra på sig.
Hon förklarar att när en ny skolgård ska anläggas eller en gammal omgestaltas så tänker man i zoner. De olika områdena ska stimulera och främja fysisk aktivitet men också återhämtning.
Den nyaste skolan är Ljungbergaskolan i Västervik som öppnade för fem år sedan. Där är skolgårdens uppbyggnad noga genomtänkt i tydliga zoner, berättar Ewa Myhrén.
Hur ser de olika zonerna som ska främja aktivitet respektive återhämtning ut?
– Zoner för rörelse kan vara hinderbanor, gungor, fotbollsplaner och för återhämtning platser där man kan hänga och kompisgungor.
Kommentar: Boverket konstaterar i rapporten att de regionala skillnaderna är stora. På länsnivå varierade friytan per elev år 2020 nämligen från som minst 25,9 kvadratmeter i Stockholms län till som mest 76,4 i Norrbottens län. Kalmar läns genomsnitt är 70,6 kvadratmeter rörelseyta.
Källa: Boverket och SCB
Det finns skillnader både mellan regioner i landet och mellan stad och land. Generellt finns det en koppling mellan tätorternas storlek och graden av hårdgjord mark inom skolområdena.
Ljungbergaskolan invigdes för fem år sedan.
Ljungbergaskolan invigdes för fem år sedan.
Ringeltaubska skolan har generöst med yta, både grönytor och hårdgjorda ytor.
Ringeltaubska skolan.
Ljungbergaskolan.