Eleverna har fått berätta om filmen i samtal, text och bild.
"Stoppa filmvisningen innan det är för sent." "Skandalöst att våra ungdomar måste titta på filmer om gängkriminalitet." Upprördheten var stor i de anonyma mejl som nådde VT:s redaktion. Vi blev såklart nyfikna. Vad är det för film som visas för alla högstadieelever i Västerviks kommun i år, och varför valdes just den?
Filmen ifråga heter "Bullets" och handlar om den välartade 12-åringen Abdel som vill hjälpa en vän ur en knipa med de lokala gängen. I stället dras han själv in i gängkriminalitet.
I filmen förekommer våld, så som blodiga skjutningar och stenkastning mot polisbilar. Filmen har 15-årsgräns, men för skolbio är gränsen 13 år. Vid skolbio arbetar man på olika sätt med filmen, både före och efter visningen.
Lise-Lott Gustavsson Moschiri är skolbioansvarig och den som valde ut filmen. Hon såg den själv första gången på en skolbiodag i Kalmar. Hon visste på en gång när hon såg den; den här skulle de visa.
– Jag kände direkt att det säkert kommer bli lite liv om den, men jag var också helt säker på att ungdomarna behöver se den här filmen.
Lise-Lott Gustavsson Moschiri är skolbioansvarig.
Lise-Lott Gustavsson Moschiri anser att skolan har ett ansvar för att ta tag i det som är svårt och jobbigt, och att ta upp aktuella samhällsproblem. Att se en sådan här film kan väcka starka känslor – men tanken är att pedagogerna ska fånga upp dem efteråt. Eleverna får sätta ord på sina tankar och känslor, och berätta om filmen i samtal, bild och text.
Lise-Lott visar några av bilderna och texterna som eleverna producerat efteråt. "Att inte låta nån pressa dig till saker du inte göra", skriver en av dem. "Göra kloka val och tänka på konsekvenserna. Att hålla sig ifrån gängkriminaliteten, även att lyssna på sina föräldrar och inte sätta sin familj i fara", står det i annan text.
Arvid Wahlström, Erik Anderot och Lovisa Sjöö tycker det var ett bra beslut av skolan att visa filmen.
Vi träffar några av eleverna i sjuan på Ludvigsborgsskolan som sett filmen: Rumi Ekube, Sara Wallander, Lovisa Sjöö, Emmy Dacke, Linnea Sangrud, Arvid Wahlström och Erik Anderot. De tycker det var rätt beslut att visa filmen och tror att även yngre ungdomar kunde ha nytta av att se den, trots dess våldsamma innehåll.
– Kanske inte i förskoleklass, men typ runt tio-elva år. När man börjar få en uppfattning om att det kan hända sådana här saker, säger en av dem.
Filmen var gripande och bra, tycker ungdomarna, även om någon menar att den kändes lite "billigt gjord". "Bra för att vara skolbio", säger en annan.
– Den väckte mycket tankar, säger en av tjejerna.
Vad för tankar?
– Oro, och en rädsla för att något sådant här ska hända.
– Det är bra att man blir rädd, för det här visar verkligheten. Det skulle kunna hända i Västervik, säger en annan.
Rumi Ekube, Sara Wallander, Lovisa Sjöö, Emmy Dacke, Linnea Sangrud, Erik Anderot och Arvid Wahlström.
Det finns ingen risk att filmen glorifierar våld och kriminalitet?
– Nej, jag tror inte någon är så sugen på att göra som han. Han har ett väldigt dåligt liv, säger en av killarna.
Precis som Lise-Lotte Gustavsson Moschiri befarat blev det en del "liv" om filmen. En del av pedagogerna som fick se filmen i förväg var i ett första skede upprörda och kritiska. Men sammantaget har reaktionerna varit positiva. "Bästa skolbion någonsin" var kommentaren från en av klasserna från Ludvigsborgsskolan.
Var går gränsen, vilka filmer ska inte visas i skolan?
– Sådant som skrider mot barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Själv förordar jag inte skräckfilmer eller zombiefilmer som visar våld för våldets skull.
Lite av det eleverna skrev efter att ha sett filmen.
Lise-Lott Gustavsson Moschiri hoppas att filmen kan ge verktyg och tips för att inte hamna i en situation som Abdel. Genom filmen får de bland annat lära sig om de metoder som gängen använder för att lura in unga i kriminalitet. På bilden från vänster Erik Anderot, Lovisa Sjöö, Sara Wallander, Arvid Wahlström, Rumi Ekube och nedan från vänster Linnea Sangrud, Lise-Lott Gustafsson Moschiri och Emmy Dacke.