Att spara på skola och förskola är en kontraproduktiv åtgärd som inte bidrar till bättre resultat och högre måluppfyllelse för våra elever i ett läge då det istället behövs kvalitetshöjande satsningar. I Skolplanen för 2008 har följande mål satts upp:- Andelen elever som når godkänt resultat i de nationella ämnesproven i åk 5 och 9 ökar.- Andelen elever som går ut grundskolan med betyg i alla ämnen ökar.- Andelen elever som fullföljer en treårig gymnasieutbildning inom fyra år ökar.- Andelen kommuninvånare med minst treårig gymnasieutbildning ökar på sikt.Statistik från Skolverket visar att andelen elever i åk 9 som inte når målen i ett eller flera ämnen är 25 % vilket är sämre än riket där snittet är 23,8 %och att det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 för Västervik är 199,2, för riket är det 207,5. Vidare visar statistiken att andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år är 73 % (rikssnitt 76%) och att andelen elever som saknar högskolebehörighet var 2008 12,2 % vilket ska jämföras med 10,5 % för riket.Den inspektion som Skolverket gjort av Västerviks skolor och förskolor pekar på behovet av att förbättra kunskapsresultaten i kommunens skolor. Värdena för Västervik är lägre än för både den kommungrupp Västervik tillhör och för riket. I kommunen finns en hög andel elever som studerar på individuella program och inte går vidare till något nationellt program. För att förbättra verksamheternas resultat och ge alla elever möjlighet att nå målen för sin utbildning måste kommunen genomföra förbättringar, inte besparingar, inom flera områden.Barn- och Utbildningsförvaltningens motto "Lust att lära - rätt att lyckas" blir allt svårare att uppfylla i takt med att de redan knappa resurserna krymper. Besparingar riskerar i första hand att drabba de barn som behöver mest stöd. Lärarna får allt svårare att fullgöra sitt uppdrag och elevernas möjlighet att nå målen minskar.Politiker och tjänstemän gissar fel. I samband med den kommunala skolriksdagen i Stockholm i slutet av mars passade Lärarförbundet på att fråga lokalpolitiker, rikspolitiker och tjänstemän hur stor andel av föräldrarna de trodde föredrar riktade pengar till skolan framför sänkt kommunalskatt. Många av de tillfrågade, ungefär tre fjärdedelar, underskattade föräldrarnas stöd för mer resurser till skolan. I Lärarförbundets undersökning (gjord med hjälp av Synovate) har man frågat 600 föräldrar i landet om vad de tycker är viktigast, riktade resurser till skolan eller sänkt kommunalskatt. Svaret från föräldrarna var tydligt: 9 av 10 föräldrar vill ge mer pengar till skolan. Skolan är viktigare än sänkt skatt. Det svaret ger föräldrarna.Lärarförbundet uppmanar alla politiker att ta större intryck av föräldrarnas starka stöd för mer riktade resurser till skolan. Vi vet att skolan nu återigen kan påtvingas stora nedskärningar till följd av den ekonomiska krisen. Om nedskärningarna inte stoppas kommer skolan och eleverna att drabbas hårt.För vem lönar det sig att spara på skolan? Vi ser inga vinster, varken på samhälls- eller individnivå, däremot är förlusterna stora.För Lärarförbundet är det självklart att skolan ska vara en trygg plats för barnen och att alla elever har rätt att nå målen - även i kristider. Därför är det viktigare än någonsin att satsa på skolan!
Debatt
Artikelförfattare är Lärarförbundets styrelse i Västervik.
