Skogsägarna optimistiska

Högt pris på virket styr skogsägarnas vilja att attverka, enligt ny skogsbarometer.

På plats i den skog som ska avverkas för att finansiera den ökade skogsarealen i Lixtorp. Fr.v: Den nye ägaren Bengt Andersson tillsammans med föräldrarna Henry och Maj-Britt Andersson, i mitten Bo Jonsson från Tjustbygdens sparbank längst till höger Johan Samuelsson från LRF Konsult.

På plats i den skog som ska avverkas för att finansiera den ökade skogsarealen i Lixtorp. Fr.v: Den nye ägaren Bengt Andersson tillsammans med föräldrarna Henry och Maj-Britt Andersson, i mitten Bo Jonsson från Tjustbygdens sparbank längst till höger Johan Samuelsson från LRF Konsult.

Foto:

Västervik2004-11-12 01:00
Under torsdagen presenterades, runt om i hela landet, resultatet av årets skogbarometer. Skogsbarometern är en årlig rapport som bygger på intervjuer med 649 privata skogsägare om deras uppfattning och förväntningar om framtidens lönsamhet. Undersökningen görs av SIFO på uppdrag av Föreningssparbanken och LRF-konsult.

I vår kommun skedde presentationen av årets barometer hemma hos Maj-Britt och Henry Andersson i Lixtorp. Orsaken var att deras gård under året genomgått en del intressanta förändringar, både i fråga om ägandeform och storlek. Ett generationsskifte har skett som innebär att sonen Bengt blivit hälftenägare i gården. Att ha förvärvat skogsfastigheten från sina föräldrar har, enligt skogsbarometern, Bengt gemensamt med 73 procent av Sveriges skogsägare. Bara tre procent av ägarna har mer än 50 procent av sin inkomst från skogen. För Bengts del får han sin huvudsakliga inkomst från det skogsentreprenörsföretag som han driver.

Arealen på gården Lixtorp var tidigare 256 hektar genom ett tillköp av grannmark från det statliga Sveaskog har man nu en fastighet som är mer än dubbelt så stor.
När Sveaskog bjöd ut skogmarken fanns tolv andra intressenter. Priset slutade på drygt 300 kronor per skogkubikmeter. Enligt skogbarometern är det ett normalt snittpris för Götaland, för hela riket ligger det runt 210 kronor.
Sedan början av 1990-talet har priset på skogfastigheter fördubblats. Orsaken till prisökningen är bland annat att när investeringsobjekt som aktier och andra värdepapper visat sig vara en osäker placering för penningstarka investerare har skogen visat sig vara en säkrare investering. Det för tillfället relativt höga virkespriset och den låga räntan har också gjort skogen mer attraktiv. Att köpa skogsmark till rådande priser och tro sig kunna leva på avkastningen är inte möjligt. För Bengt Andersson innebär köpet av grannfastigheten att han måste avverka på den ursprungliga gården för att finansiera köpet.

Enligt de intervjuade skogsägarna tror 66 procent på fortsatt stigande priser för skogsmark. När det gäller prisutvecklingen på virke tror 47 procent på stigande priser, det högsta talet sedan barometern startade. Det höga priset beror bland annat på stor efterfrågan från USA och på att möjligheten att importera från Östeuropa har försvårats. Man bygger där upp egen industri som bearbetar råvaran. Det gör att trycket ökar på den inhemska markanden med stigande priser som följd.
Högt pris på virket är ändå inte det som enligt barometern främst styr när en privat skogsägare väljer att avverka. Först och främst är det skogstillståndet som avgör. Det vanligaste skälet att inte avverka är att man vill spara skogen till ett kommande generationsskifte.

Den viktigaste åtgärden för att öka produktionen av virke är intensiv skogsvård med bra återväxt. En översyn av den tio år gamla skogsvårdslagen pågår just nu, särskilt är det skogsägarnas bristande vilja att röja sin skog som ska granskas.

Att sköta skogen så den avkastar maximalt är ett måste för landets ekonomi. Skogen är den bransch som ger Sverige det största exportnettot.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om