Vi befinner oss i skogsområdet norr om Gertrudsvik, vid Maren. En försommaridyll som exploderat i grönska. Allt vore frid och fröjd om det inte vore för att folk börjat använda skogen som soptipp.
- Det är för jävligt. Här har killarna på Gertrudsvik lagt ner både arbete och pengar för att göra fint och röja upp så att man kan gå här, så gör folk så här, säger Rolf Nilsson och visar det senaste tillskottet i skogen; en gammal madras, en matta och lite annat skräp.
- Det här måste ha kommit hit i natt.
- Vi förstår inte hur folk tänker, man blir så förbannad, säger hans hustru Yvonne.
Längre ner mot sjön Maren ligger det ett par gamla dörrar och på en plats är det någon som lämnat ett mindre sopberg efter sig. Enligt vad Rolf och Yvonne har hört är det en man som tältat under en längre tid vid sjön som lämnat allt skräp efter sig. På marken ligger lampolja, glasburkar, flaskor, påsar, liggunderlag, rakhyvlar och andra prylar som inte hör hemma i naturen.
- Visst är det synd om den som måste bo i tält, men man blir ledsen när det ser hur så här efter dem, säger Rolf.
Även inne i Västervik har folk svårt att träffa papperskorgen. Vid återvinningsstationen vid Kupan, på Esplanaden, ligger soporna i drivor. Runt om kring containrarna ligger matrester, förpackningar och papper.