Sjukhuset vill bli bättre på att möta människor från andra länder

Vad säger man som läkare eller sjuksköterska till en patient som kräver särbehandling på grund av sin religion? Eller till någon som hävdar sin kulturella bakgrund som skäl till att få en annorlunda behandling än övrig befolkning?
Frågorna har inga klara svar. Men diskussionen är viktig, sade religionsvetaren Bo Johansson, till vardags chef för Arbetslivsinstitutets internationella sekretariat, när han var i Västervik för att föreläsa för personal inom sjukvården i Kalmar län.

För självklart uppstår det krockar när personer med olika synsätt möts. Målet för all personal inom det offentliga måste vara att förstå konflikterna och veta hur man kan undvika dem. Och ett bra sätt är att se till sig själv, att reflektera över hur man själv ser på andra människor.
- Vår uppfattning om vad vi ska möta förblindar oss ofta och vi ser inte vad vi verkligen möter. Vi har våra förutfattade meningar och ser inte människorna, sade Bo Johansson och menade att det är en återvändsgränd att diskutera rätt och fel.
- Vi utgår från vad det innebär att vara svensk. Men vad betyder egentligen det? Vilka egenskaper lägger vi in i det begreppet? Vem är egentligen olik vem och på vilket sätt?

Det som verkar vettigt i Sverige ter sig kanske för en somalier eller iranier som helt främmande.
- Ett konkret exempel som jag ofta hör är att personer från andra länder tycker att svenska läkare verkar inkompetenta när de frågar patienten om vad han eller hon tror om sitt tillstånd. Det är ju något som läkaren ska svara på tycker de, men i Sverige är det ett sätt att föra dialog mellan läkare och patient, berättade Bo Johansson.
Och exempel på situationer där sjukvårdspersonalen måste se utanför sin egen bakgrund är många. Som till exempel synen på kärnfamiljen och nära anhöriga. I Sverige räknar man bara de närmaste familjemedlemmarna som kärnfamilj, medan begreppet i många andra länder är betydligt vidare och inbegriper hela släkten.

Även konkreta situationer inom sjukvården är vanliga. Som muslimen som inte vill äta mediciner som innehåller gelatin för att det är mot religionen att äta svinprodukter eller problemen som kan uppstå om någon med islamsk tro måste söka sjukvård mitt under fastemånaden.
Men många av diskussionerna kring islam i Sverige i dag grundar sig på okunskap och sammanblandning av begrepp, menar Bo Johansson.
- Det är viktigt att komma ihåg att inget i islam står i strid med svensk sjukvård. Liv och hälsa går före lag även i islam. Det är en pragmatisk religion.
- De regler som finns behöver till exempel inte följas när man är sjuk eller på resa. Och fasta får man enligt tron inte göra när man är sjuk. Det finns lika många kryphål i religionen som det finns regler.

Sjukhuset vill bli bättre på att möta människor från andra länder

Hur kan personalen inom sjukvården bli bättre på att bemöta patienter från andra kulturer och religioner än den traditionellt svenska? Den frågan stod i fokus när kirurgkliniken i Västervik ordnade en utbildningsdag med titeln Mångfald i vardagen - småländsk islam.