Det var vid flera tillfällen förra våren som den ena av de båda åtalade kvinnorna gick in i journalerna till inte mindre än sju olika patienter, fast hon inte hade hand om någon av dem. Det fanns inte heller något som talade för att hon behövde uppgifterna i sitt arbete.
I två fall handlar det om patienter som inte längre är i livet, utan där det är två olika dödsbon som står som målsägande.
Kvinnan anmäldes av sin arbetsgivare, och som bevis vid rättegången kommer bland annat en logganalys att användas.
Den åtalade uppger själv att det stämmer som åklagaren påstår, att hon har tagit del av de aktuella journalerna, men hon förnekar att hon har gjort sig skyldig till brott.
Den andra kvinnan erkänner dock att hon har gjort sig skyldig till brott. I det här fallet handlar det om tre olika patienter, varav en inte längre är i livet.
De andra två patienterna kräver att få skadestånd på 5 000 kronor vardera för den kränkning de utsatts för, genom att kvinnan läst deras journaler, utan att ha rätt till det. Precis som i det andra fallet ska hon nämligen inte själv haft hand om någon av dessa patienter, eller haft någon anledning att gå in i journalerna för att hon behövde uppgifterna som stod där i sitt arbete.
En av journalerna har kvinnan enligt åtalet läst i vid tre olika tillfällen, men övriga två bara en gång. Brottstiden är densamma som för den andra åtalade kvinnan, en period i april förra året.