Det är inte i själva slotten Gränsö, Helgerum och Odensviholm som läderbaggen valt att bosätta sig. Den bor i de urgamla lövträd som ofta står kring slott och herresäten och den har bott där i generationer. Ända sedan medeltiden och kanske längre än så.
Entomologen Stefan Ekroth i Västervik, som är expert på lägre fauna och hotade naturmiljöer, har på uppdrag av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp inventerat tre specieltt utvalda och hotade insekter. Det är läderbaggen, mulmknäpparen och den getinglika glasvingefjärilen. De två förstnämnda är så kallade paraplyarter vilket innebär att det alltid finns mängder av andra hotade eller rödlistade insekter runt dem eftersom de är sammanlänkade i ekosystemet.
Stefen Ekroth har arbetat professionellt med insekter de senaste 17 åren. Hans intresse för den "lägre faunan" började med fjärilar.
- Förr fick man ge sig ut på natten med starka kvicksilverlampor och vita lakan som reflektorer för att leta insekter, ibland fick man söka i trädens håligheter efter olika skalbaggsarter, berättar Stefan Ekroth. Men de senaste åren har det skett en enorm utveckling när det gäller dofter.
Insekter hittar varandra genom sexuella dofter, så kallade feromoner. Vissa arter är så känsliga att de kan känna doften av en hona på flera kilometers avstånd trots att hon sprider en otroligt liten mängd doftämnen.
- SLU arbetar med att ta fram feromoner för olika arter, säger Stefan Ekroth. För min del, och många andra forskares del, har det inneburit en revolution. Arter som insektsletare försökt få syn på i vilt och levande tillstånd i ett helt liv, utan att lyckas, kan man plötsligt få se mängder av med hjälp av feromoner.
- Men tekniken med feromoner är inte bara till glädje för entomologer, i det långa loppet kan betydelsen bli enorm. Det skulle kunna innebära en helt giftfri bekämpning av skadeinsekter och parasiter.
Stefan Ekroth har valt ut 20 platser, i Västerviks kommun, där det växer gamla ekar eller andra lövträd av aktningsvärd ålder. Där har han gillrat fällor med dofter. (Fångade insekter släpper han självklart ut). Oftast en vanlig plastdunk där insekterna trillar i. Platser där det finns etablerade bestånd är just runt de gamla herresätena i Tjust.
De urgamla träden kan ha en livscykel på 1 200 år. Först som levande och sedan som förmultnande. Hela tiden lika viktiga och hela tiden med nya hyresgäster. Under tiden de gamla träden tynar bort hinner nya växa upp och skapa förutsättningar för insekternas fortbestånd.
- Resultatet efter första säsongens studier är häpnadsväckande. Alla tre arterna jag letat efter finns på flera platser i kommunen, men utanför vår kommun är de i de flesta områden väldigt, väldigt sällsynta, säger Stefan Ekroth.
- Västerviks kommun ligger i regnskugga från Småländska höglandet och har lika många soltimmar som södra Spanien. Detta i kombination med en tämligen orörd och ren natur gör att de här sällsynta insekterna trivs förträffligt och har kunnat överleva. Sammantaget kan man säga att just här har vi en helt unik natur. Vi kan räkna med besök av utländska experter och forskare i takt med att arternas livsområden i övriga Europa minskar eller helt försvinner..
Den getinglika glasvingen är mycket exklusiv utanför Västerviks kommun. Den är så känslig för landhöjningen att den inte förekommer alls i inlandet. Riktigt hur utbredningen är vet man inte ännu.
- Det är fantastiskt att kommunen besitter så stora ekologiska och enotmonlogiska värden, säger Stefan Ekroth. Det gäller att bevara dem för om vi inte drar lärdom av andras och egna misstag i och omkring deras levnadsplatser så kommer de att försvinna för alltid.
- Att utrota en liten insekt kan synas obetydligt. Men hela ekologin bildar en sammanhängande kedja. Om en länk brister så rämnar hela kedjan till slut. Det blir en oönskad dominoeffekt. En viss blomma kan vara helt beroende av en viss insekt, en annan varelse är helt beroende av just den blomman och så vidare.