Sextiotre suger

Den parlamentariska grupp som inom kort kommer att presentera ett förslag på hur medborgarinflytandet och politiken ska se ut framöver i kommunen är splittrad i fråga om antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Moderaterna är för en minskning, småpartierna kämpar emot och Socialdemokraternas representant i gruppen - Gert Wollinger - vill inte säga var hans parti står i frågan. Efter kommunsammanslagningarna på 70-talet höll sig Västervik med 75 kommunfullmäktigeledamöter. I dag företräder 63 personer medborgarna i fullmäktige. 63 är inget magiskt eller ultimat antal, sådana tal finns inte. Men sett till realiteter som exempelvis kommunens befolkningsantal, attraktionskraft (det är bra om konkurrensen om platserna blir större) och aktiviteten hos fullmäktigeledamöterna vid mötestillfällena, då rimmar 51 bättre med verkligheten än 63.De som förespråkar ett stort kommunfullmäktige, alltså ett status quo, har framförallt tre argumentationslinjer som alla haltar kraftigt - geografin, historien och demokratin. Självklart går dessa argument in i varandra för att sedan ända i slutsatsen att Västervik behöver ha ett större fullmäktige än Malmö - Sveriges tredje största stad.Geografiargumentet gäller det faktum att Västervik är en till ytan mycket stor kommun. Historieargumentet handlar om kommunsammanslagningarna på 70-talet och demokratiargumentet gäller att det är bättre och mer demokratisk ju fler som företräder medborgarna i fullmäktige. Det som ställer argumenten på ända är framför allt personvalet som redan i dagens utformning ger medborgaren utrymme att kryssa för den kandidat som den anser vara mest lämpad som företrädare i fullmäktige. Spelar det någon roll var ens kommunfullmäktigekandidat bor? Är det viktigast att kandidaten bor i grannskapet eller är det mest väsentligt att kandidaten är trovärdig och representerar de idéer som väljaren själv delar? Personvalet ger medborgaren möjlighet av avgöra viktningen själv. Personvalet kan ge ett resultat att alla fullmäktiges ledamöter är över 70 år, boende i Ankarsrum och är män. Lika väl kan det ge ett helt annat resultat. Således: genom personvalet sjunker där med geografiargumentet som en sten. Demokratiargumentet faller också platt. Demokratin blir inte bättre beroende av om 63 personer sitter i fullmäktige eller om de är 51. Det är vad dessa personer gör av sitt engagemang i och utanför fullmäktigeförsamlingen och hur de arbetar gentemot väljarna som är avgörande för om de stärker demokratin eller ej.

Sextiotre suger

Det råder delade meningar huruvida Västerviks kommunfullmäktige ska ha färre ledamöter efter valet 2010. Att minska antalet ledamöter är rätt väg att gå, argumenten för status quo väger lätt.