Jörgen Jonsson, gymnasie- och vuxenutbildningschef.
Låter det kontroversiellt och tveksamt?
Inte alls, enligt Jörgen Jonsson, gymnasie- och vuxenutbildningschef.
– Att medverka är frivilligt. Tre lärare anmälde sitt intresse och i slutänden blir det nu en som deltar. Förhoppningsvis under hösten.
Men det hänger förstås på coronaläget, och om det kan bli fortsatt undervisning på plats.
Mätningen är ett av flera forskningsprojekt som pågår parallellt på Västerviks gymnasium i samarbete med det statliga forskningsinstitutet Rise och Vinnova.
Jörgen Jonsson menar att mätningen av lärarens rörelser i klassrummet, som finansieras av Vinnova, i slutänden ska vara ett stöd för pedagogerna själva.
– Man kan ha en känsla och en uppfattning om var man lagt mest tid. Med hjälp av sensorerna får man faktisk vetskap. Målsättningen är att detta ska bidra till kompetensutveckling, alltså vara till hjälp i utvecklingen av den pedagogiska kvaliteten.
Är det inte naturligt att vissa elever behöver mer lärarstöd än andra? Hur kan den här mätningen vara till hjälp?
– Jo, vissa elever behöver mer stöd än andra. Att lärare får syn på sina rörelsemönster över tid är ett sätt att se hur alla elever får stöd och blir bekräftade. Det finns forskningsbaserade teorier om hur placering i klassrummet ökar och minskar elevernas möjlighet att blir sedda i undervisningssituationen. Vid sidan om de digitala möjligheterna arbetar vi även med det som kallas tillgängliga lärmiljöer. Det behövs många vägar – både analoga och digitala.
Övriga pågående projekt på Västerviks gymnasium handlar bland annat om hur digitaliseringen påverkar lärande och skola samt hur man kan minska matsvinnet.
Det sistnämnda, som går under namnet "Hållbar skolmåltid" går ut på att undersöka om digitala verktyg kan bidra till att matsvinnet minskar.
– Det här projektet pågår redan men tappade fart under pandemin, i och med fjärrundervisningen.
I korthet handlar det om att bespisningspersonalen dagligen – genom en app – får direktrapportering, det vill säga fortlöpande uppdaterad information, om hur många som väntas äta på skolan varje dag samt vilken, och hur mycket, specialkost som ska beredas.
Samlingsrubriken för de olika forskningsprojekten – som sträcker sig över tre år – är Iot-hubb skola, eller Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet.
Iot är en förkortning av engelskans "Internet of things".
Från skolans värld medverkar, utöver Västerviks kommun, Kungsbacka, Lidingö, Eskilstuna, NTI Gymnasiet, Falköping, Rytmus, Stadsmissionsens skolstiftelse och Skellefteå kommun. Vidare medverkar aktörer från akademin (Stockholms universitet) och näringslivet.
– Startskottet gick 2019 men arbetet har försenats och kommer att förlängas på grund av pandemin, säger Jörgen Jonsson.
Nationellt ligger budgeten för Iot-hubb skola på 25 miljoner kronor, och Västerviks kommun betalar 300 000 kronor per år för partnerskapet med Rise som projektleder arbetet.
Hur motiveras satsningen på sammanlagt 900 000 kronor?
– Satsningen ger oss goda möjligheter till samverkan med spetskompetens via Rise och med andra skolhuvudmän och universitet.
– Vi vill vara en skola som ligger i framkant när det gäller innovation och forskning kring digitalisering och lärande. När det gäller Iot-hubb-projektet finansieras det av Vinnova. Vi överför inga medel i det projektet, säger Jörgen Jonsson.