Semlan - en genialisk bulle
Mia Öhrn är semmelfreak. Hon älskar att äta, baka och prata semlor. Här bjuder hon på sina bästa recept och ett enastående stycke kulturhistoria.
Semmelfreak. Författaren Mia Öhrn.Foto: Helén Pe
Foto:
Men Mia Öhrn älskar sötsaker, grädde och choklad. Och mest av allt dyrkar hon semlor.
Vännerna var skeptiska när hon sa att hon tänkte skriva en hel bok om semlor. "Finns det inget roligare du kan skriva om?", hette det.
Men en enda tugga av hennes ljuvliga luftiga små minisaffranssemlor med bittersöt lingongrädde skulle tysta den gnälligaste av skeptiker. Mia Öhrn har lyckats lyfta semlan till nya höjder och ge den den uppmärksamhet den förtjänar.
- Man kan göra mycket mer med semlor än man tror. Det är en genialisk och simpel kombination.
Själv fastnade hon redan som liten tanig unge för just semlor. Föräldrarna serverade fastlagsbullar i varm mjölk till frukost på helgerna. Och hon blev frälst för evigt.
- Fast det vara bara köpebullar från frysen med en tjock skiva mandelmassa. En förfärlig frukost egentligen. Men jag var så kinkig med maten att de var glada att de fick i mig något över huvud taget.
Hon utbildade sig till bagare ("de gör allt det tråkiga") och vidare till konditor ("som får göra allt det roliga"). Numera skriver hon mest kokböcker och ger kurser, när hon inte står hemma och bakar förstås.
Det har bakats en hel del inför boken Semlor (Natur och Kultur). Men Mia har också forskat, såväl i historiska arkiv som i konditoridiskar runtom i landet.
- Det är ett matkulturarv med anor från 1500-talet som vi måste ta vara på. Många tror att det är ett helsvenskt bakverk, men det är faktiskt tyskt och kom via Danmark och Skåne.
Vi får också lära oss att mandelmassan kom med sockerbagarna från Schweiz och att grädden kom dit genom en gotländsk bagare som spritsade på den i ren lycka över att grädden var tillbaka efter första världskriget.
Semlans nuvarande form har funnits i Sverige sedan 1930-talet, men föregångarna kumminkorsen kom redan på 1600-talet.
Traditionen uppstod när man på fettisdagen skulle smyga upp och överrumpla de sovande i huset genom att piska dem med björkris. Den piskade var tvungen att bjuda på fettisdagsbulle.
Själv äter Mia helst semlor i varm mjölk. Hon har intervjuat semleätare i Stockholm, Gävle och Göteborg och kommit fram till att hetväggen är vanligast i norr, där hälften vill äta semlan med varm mjölk, medan folk söderut äter "torrskott".
Hon var även nyfiken på inställningen till att börja tjuväta semlor långt före fettisdagen. Två av tre tyckte att det var tillåtet, var femte tyckte absolut att man skulle vänta och resten (13 procent) var tveksamma.
Hur gör hon själv, då?
- Visst är det lite synd att luckra upp traditionerna. Men jag vill ju gärna hinna äta så många som möjligt.
Så jobbar vi med nyheter