Det manar jägarna i Tjust. Urban Karlsson är ordförande i Västerviks norra jaktvårdskrets.
– Antalet klövvilt är större än någonsin nu i höst, berättar han.
Klövvilt innebär älg, rådjur, kronhjort, dovhjort och vildsvin. Det är de stora djuren, och de som gör mest skada vid en olycka.
Hittills i år har över 41 000 viltolyckor skett i landet. Då återstår december, som är en stor olycksmånad.
Vissa vägsträckor i Västerviks kommun är mer utsatta än andra. Sådana sträckor är väg 35 norr om Överum mot Åtvidaberg, väg 40, norra delen av E22 i kommunen, E22 från Almvik till Hermanstorp och från Verkebäck och söderut.
– E22 mellan Hermanstorp och Almvik är kanske den farligaste sträckan i landet, eller i alla fall en av dem, säger Douglas Sjöström. I november var jag ute 28 gånger på eftersök där.
Han är eftersökssamordnare i Västerviks södra jaktvårdskrets. När en viltolycka anmäls till polisen får han eller någon av kretsens övriga samordnare åka ut och spåra upp viltet och skjuta djuret.
Att man anmäler en viltolycka är viktig, framför allt för att ett eventuellt skadat djur inte ska lida och dö i plågor.
– Man måste också ha anmält viltolyckan till polisen för att få ut pengar på försäkringen, berättar Urban Karlsson.
I båda jaktvårdskretsarna har vildsvinen ökat betydligt på senare år.
– För sju–åtta år sedan hade vi inte vildsvin här i norra delen. Nu har vi haft några hårda vintrar de senaste åren och det verkar som om vildsvinen kompenserar det genom att föda fler kultingar och oftare. Många suggor får två kullar per år nu.
För bilisten är det allra viktigaste att hålla nere farten på vägar där det kan finnas vilt, det är jägarna samstämmiga om.
På lördag hålls en gemensam jaktdag i södra jaktvårdskretsen för att skjuta av så mycket vildsvin som möjligt. Så skedde också den 26 oktober.
Läs mer i papperstidningen.