Kan kommunen sätta upp mål om hur stor andel förtroendevalda som ska vara utrikes födda? En sådan målsättning finns i vart fall med i den integrationsstrategi som Västerviks kommunfullmäktige antog den 20 juni förra året.
"Andel förtroendevalda kommunpolitiker bör vara lika med eller högre än genomsnittet för riket", löd ett av de mål som ställdes upp i strategin.
En som tyckte att målet var problematiskt var Dan Larsen (SD) som överklagade beslutet till förvaltningsrätten.
I överklagandet menar han att de förtroendevaldas ursprung inte är en angelägenhet för kommunen. Han hänvisar till vad kommunallagen säger om rösträtt och valbarhet. Han menar också att målsättningen skulle kunna få följden att kandidater som är utrikesfödda skulle prioriteras framför inrikes födda. Det, menar Larsen, är diskriminering utifrån etnisk tillhörighet.
Kommunen försvarar sig med att det uppsatta målet enbart är en indikator för att kunna följa upp hur framgångsrik integrationen är. Beslutet påverkar inte rösträtten eller vem som är valbar. Det innebär inget uppdrag att arbeta aktivt för att andelen utrikes födda kommunpolitiker faktiskt ska öka.
Rätten gör bedömningen att beslutet inte har någon rättslig verkan som står i konflikt med lagen om valbarhet. Man tolkar målet mer som ett sätt att se om kommunens allmänna integrationsarbete är framgångsrikt, och att det inte strider mot lagen. Överklagandet avslås.
Dan Larsen säger att han inte håller med om rättens slutsats, men att utslaget ändå inte kom som en överraskning.
– Vi gjorde överklagandet som en markering mot något som vi tyckte var fel.
Kommer ni att överklaga domen?
– Jag vet inte, jag tror att det är bättre att försöka få till en förändring den politiska vägen.
Dan Larsen konstaterar att integrationsstrategin togs innan valet, då kommunen hade en annan politisk ledning. I dag är läget ett annat. Sverigedemokraterna har ett större inflytande.
Anser ni att man behöver ta fram en ny strategi trots att den nuvarande inte är så gammal?
– Vi får se. Strategin bygger på hur migrationen såg ut under åren 2015 fram till 2021. Nu ser läget annorlunda ut.
Medan de flyktinggrupper som var stora då har minskat, har istället ukrainare kommit till som en stor grupp. Där kan behoven vara annorlunda tror Dan Larsen.