Satelliter hjälper Skanska hyvla vägen på rätt sätt
Den allra senaste tekniken används för att klara minimala toleransnivåer.
Den här grävaren har en räckvidd på 18,5 meter och skopans position kan bestämmas med hjälp av satelliter. På en ritning, i en monitor kan Göran Karlsson se exakt var på ritningen som skopan befinner sig. Foto: HANS BRANDIN
Foto:
- Vi måste hålla oss inom plus, minus 20 millimeter på det färdiga bärlagret (innan asfalten läggs) trots att stenen i bärlagret kan vara upp till 32 millimeter, berättar mätchefen för projektet, Lars Lindén.
För att klara uppgiften används GPS - global position system. Det är ett nät av 24 satelliter med vars hjälp man kan bestämma positioner. Men GPS är inte tillräckligt exakt.
- Nej, vi har använt oss av tidigare kända fixpunkter som vi har exakta positioner på, berättar Lars Lindén. Genom att jämföra dessa har vi skapat punkter utifrån vilka vi kan korrigera GPS-positionerna. Så när vi, via radiolänk, skickar ut en GPS-position så rättas den automatiskt i förhållande till vår egen fixpunkt.
Positionerna länkas ut till olika maskiner på vägbygget. Grävare, schaktmaskiner eller mätinstrument. I maskinernas dator finns redan en ritning - ett program - som Lars Lindén skapat och som visar hur den aktuella arbetsytan ska se ut i färdigt skick. Hur djupt ett dike ska vara, vilken lutning slänten ska ha, bredd på vägen, vägbanans lutning, höjd över havet, allt möjligt.
I den enorma grävskopan som Göran Karlsson styr finns en GPS-mottagare.
- Jag måste kalibrera skopan efter en referenspunkt och sedan kan jag se hur skopan rör sig på en monitor där även ritningen finns. På millimetern när ser jag var jag ska sluta gräva och vilken sluttning jag ska få till.Visst är det skillnad mot förr. Då hade jag en gubbe som gick och tittade på alla pinnar och en annan som gick och justerade med spade. Nu kan jag sköta allt själv och det går lika bra att gräva under vattenytan eller i mörker.
I den schaktmaskin som skapar sista ytan före asfalten som lades i går på infarten till Överum sitter Ulf Malmkvist (nästa vecka släpps trafiken på där). Han använder inte GPS utan en markbunden station. Men det är samma funktion. Signalerna från sändaren tas upp av schaktmaskinen som automatiskt korrigerar höjd och lutning och allt annat. Ulf kan koncentrera sig på att få bärlagermassan på rätt ställe.
- Vi använder fortfarande pinnar för att visualisera vägsträckningar, vi har inte helt slopat det gamla systemet, fortsätter Lars Lindén. Men pinnarna sätt med senaste mättekniken och alla inmätningar lagras i datakort som sedan läggs in i vår dokumentation. Vi har fem mätare som är ute i fält nästan all tid medan jag själv oftast sitter på kontoret och tar hand om de uppgifter som de sänder in.
Så jobbar vi med nyheter