Särskoleelever placeras i den vanliga skolan
För ett par år sedan var det anstormning till särskolan i Västervik.För att komma tillrätta med den växande kön beslutade kommunen att placera de väntande eleverna i vanliga grundskolan.
Men efter att ha följt 17 särskoleelever i vanlig klass i ett drygt år har han ändrat uppfattning.
- Dessa elever har gjort mer framsteg än de på särskolan, säger Jan Lörelius och berättar att många ämnen, speciellt de praktiska, klarar eleverna av lika bra som deras klasskamrater. Där är de likadana som de andra, vilket är personlighetsstärkande för dem.
Även forskning stöder inkludering, som man bland annat menar ger eleverna större utmaningar. Dessutom hävdar många att eleverna får för mycket omvårdnad när de går i samlad särskoleklass.
Lörelius betonar att det, till skillnad från förr, i dag är en fråga om valfrihet.
- Det var väldigt besvärande, moraliskt och etiskt att säga till någon att ert barn får inte plats på särskolan, säger Lörelius.
Det dilemmat finns inte längre. I dag kan föräldrarna välja särskolan eller den vanliga skolan.
- De flesta föräldrar vill faktiskt att deras barn går kvar i den vanliga skolan.
Elever som väljer att gå kvar i sin hemskola tillhör fortfarande särskolan och läser, enligt särskolans kursplan.
- Rent resursmässigt får de här eleverna lika mycket stöd som de som går i särskolklass, säger Lörelius. (Se faktaruta).
Hur skolorna tar hand om särskoleeleverna är upp till varje skola. Jan Lörelius är imponerad över det arbete som har gjorts på de tolv berörda skolorna i kommunen.
- Vi har sett många kreativa och fina lösningar som tagits fram för att passa varje enskild individ.
- Man har ett helt annat sätt att se på individen i dag och det finns en stor vilja att lösa problemen, säger Marianne Werke, biträdande rektor på särskolan och pedagogisk resurs för skolorna.
Enligt Jan Lörelius och Marianne Werke är det ingen av de inkluderade eleverna som någonsin varit utsatt för mobbning. De tror att det beror på att deras avvikelse är så pass stor.
- Jag ser en helt annan involvering med deras skolkamrater. Den som till exempel bor i Lofta och går på särskola i Västervik har inte lika stor erfarenhet av kompisar hemifrån, säger Jan Lörelius.
Sedan barn- och utbildningsnämnden beslutade att inkludera grundsärskolans elever har efterfrågan på särskolan minskat.
Enligt Marianne Werke är det även flera eleverna som går i samlad klass i grundsärskolan på Skogshaga som funderar på att byta över till vanlig klass.
- I dagsläget finns det dock inga planer på att flytta de elever som går i samlad klass på särskolan, om de inte själva önskar det, säger Annica Ewerlöf, rektor på grundsärskolan.
Några planer på att helt ta bort särskolan finns heller inte.
- Har eleven en utvecklingsstörning som gör att den inte klarar av att uppnå skolans kunskapsmål har man rätt att gå i särskola, framhåller Jan Lörelius.
Det finns heller inte några planer på att inkludera de äldre eleverna som går på gymnasiets särskola på Hammargymnasiet i Gamleby.
- Gymnasiet är ett större bekymmer, säger Jan Lörelius. Det är med den nuvarande gymnasieskolan svårt att inkludera gymnasiesärelever individuellt.
Han ser allvarligt på dessa elevers framtid.
Förr fick många av särskolans elever jobb, ofta på till exempel Electrolux, efter avslutat gymnasium. Men nu är läget på arbetsmarknaden mycket mörkare.
- I dag är de flesta särskoleelever hänvisade till sjuk- och aktivitetsersättning, det som förr kallades för förtidspension. Det är illa, säger Jan Lörelius.
Så mycket kostar eleverna
En snittelev i grundskolan kostar 63 400 kronor i Västerviks kommun.
Särskolans snittkostnad är 223 400 kronor per elev. Det gäller även särskoleelever som placeras i en "vanlig klass".
Av den totala bruttokostnaden för grundskolan på 368,5 miljoner kronor går 19 miljoner kronor till särskolan.
Den totala kostnaden för särskolan har minskat de senaste åren. Men kostnaden per elev är densamma, enligt Carl-Johan Nirbrant, ekonom på barn- och utbildningskontoret. Att särskolans kostnader har minskat beror på att antalet platser har minskat.
I Västerviks kommun är dock både grundskolan och särskolan betydligt billigare än i landet i övrigt. En snittelev i hela landet kostar 67 300 i grundskolan. För särskolan är den kostnaden 265 600 kronor, alltså över 40 000 kronor mer än i Västervik.
Särskolans snittkostnad är 223 400 kronor per elev. Det gäller även särskoleelever som placeras i en "vanlig klass".
Av den totala bruttokostnaden för grundskolan på 368,5 miljoner kronor går 19 miljoner kronor till särskolan.
Den totala kostnaden för särskolan har minskat de senaste åren. Men kostnaden per elev är densamma, enligt Carl-Johan Nirbrant, ekonom på barn- och utbildningskontoret. Att särskolans kostnader har minskat beror på att antalet platser har minskat.
I Västerviks kommun är dock både grundskolan och särskolan betydligt billigare än i landet i övrigt. En snittelev i hela landet kostar 67 300 i grundskolan. För särskolan är den kostnaden 265 600 kronor, alltså över 40 000 kronor mer än i Västervik.
Så jobbar vi med nyheter