De senaste åren har antalet hushåll i Västerviks kommun som är i behov försörjningsstöd minskat år för år. Än är det oklart att utvisa om trenden vänder, menar Madeleine Rosenmüller.
Anledningen bakom detta är att kommunen ser elstödet som en inkomst, vilket då räknas av mot försörjningstödet.
– Det är pengar vi tidigare beviljat till elkostnader som vi nu räknar in, berättar Madeleine Rosenmüller, verksamhetschef för Försörjningsverksamheten i Västerviks kommun.
För hushållen rör det sig om ett nollsummespel, de pengar som kommer in från det statliga elstödet är samma mängd som dras bort från det kommunala försörjningstödet. Däremot kan kommunen räkna elstödjesumman som ett plus i sin kassa.
Hur mycket pengar handlar det om?
– Det är inte stora summor det rör sig om.
Går det att säga mellan tummen och pekfingret hur mycket det rör sig om?
– Tyvärr går det inte att få fram statistik på kostnader för el då det ingår i riksnormen. Det tas inte något enskilt beslut om detta.
I Västerviks kommun utgår man från den riksnorm som utgör minimumnivå för försörjningstödet, vilket höjdes med 8,6 procent vid årsskiftet. Antalet hushåll som beviljas försörjningsstöd varierar från vecka till vecka, i början av mars var det 314 hushåll.
– De flesta av dessa bor i sin tur i hyresrätter där elen ingår i hyran, säger Rosenmüller.
Enligt de satta reglerna är de därmed inte berättigade elstödet.
Madeleine Rosenmüller menar att det kan finnas en viss eftersläpning i mängden hushåll som söker försörjningsstöd hos kommunen."De allra flesta får först någon typ av A-kassa om de blir av med jobben. Sedan behöver använda sina sparpengar och andra tillgångar innan vi kan bevilja stöd. Vi är en sista utväg".
Det senaste halvåret har siffran för antalet hushåll som beviljats försörjningsstöd i kommunen legat på runt 300. Rosenmüller ser dock att fler kontaktar försörjningsverksamheten än tidigare, något som kan relatera till det tuffare ekonomiska läget hushållen dras med.