Det är landshövding Stefan Carlsson som leder samtalet om länets maritima arv och vad vi gemensamt kan göra för att skydda, utveckla och tillgängliggöra den rika skatt som detta innebär. Samtalet går under namnet Vrakriket Kalmar län.
Det är ingen slump att antalet välbevarade skeppsvrak är stort utanför länets kuster.
– I Östersjön finns ingen skeppsmask. Där sådan finns pulvriseras skeppen ganska fort, berättar Viktor Rydell, som är klimat- och energistrateg på länsstyrelsen.
I dag känner vi till vrak som Kronan, Svärdet, Mars, Walter Leonhardt, Nicodemia, Director, Reppenhagen, Gutrune, Malmöhus, Elefanten, Nyckeln, Enighet och Ada Gorthon.
Och fortfarande upptäcks hela tiden nya. Bara under våren i år har ett 20-tal nya vrak anmälts till Statens Marina Muséer för bedömning och registrering.
Varför upptäcks så många nya just nu?
– Jag tror att det beror på att väldigt få företag och dykare har haft möjlighet att kunna dyka på de här djupen tidigare. Med den tekniska utvecklingen har det på senare tid blivit möjligt att söka av bottnarna även på större djup, säger Viktor Rydell.
Inför morgondagens samtal har han en förhoppning om att det ska leda fram till hur man från länets sida ska gå vidare i frågan av vrakriket.
– Var och en får presentera sin vision om vad vi ska göra med detta, faktiskt världsunika, arv. Förhoppningen är att vi kommer att ta fram en gemensam målbild och enas om nästa steg. Kanske kan vi till och med hitta en arbetsform.
Vad tror du själv skulle kunna vara en rimlig utveckling?
– Nu tänker jag helt fritt, men från länsstyrelsens sida skulle vi kanske kunna utveckla en ny turistnäring. Kanske ordna guidade dykningar bland vraken, eller filma dykningar så att folk från sin dator kan sitta och styra vad de vill titta på. Kanske kan vi även få till fler museer eller utställningar. Hursomhelst känns den här frågan såpass viktig att vi inte bara kan släppa den, säger Viktor Rydell.