Samlare av äldre tiders bringare

Tack vare mormors mors kanna från mitten av 1800-talet fick Vivan Adolfsson i Ankarsrum intresse för det gamla och antika. Nu har hon en gedigen samling med kannor från både bondekök och finare familjer.

Prägel av bondekök. Här sitter Vivan Adolfsson ofta och lever sig in i det gamla bondesamhället. Pinnsoffan, nystärkta hemvävda broderiprydda gardiner och alla bringarna på hyllorna som har sin egen historia.

Prägel av bondekök. Här sitter Vivan Adolfsson ofta och lever sig in i det gamla bondesamhället. Pinnsoffan, nystärkta hemvävda broderiprydda gardiner och alla bringarna på hyllorna som har sin egen historia.

Foto:

Västervik2005-12-09 00:25
Hemma hos Vivan Adolfsson på Axsjövägen finns många rariteter däribland en samling med 129 bringare av äldre datum. Hennes intresse är att gå på auktioner och då främst spana efter någon svensk kanna men finner hon något annat antikt så kan också det locka till köp.

Det var för 30 år sedan intresset väcktes för bringare eller kannor som de också kallas för.
- I mormors hem fanns dyrgripen, Rörstrands kanna nummer 6. Mormor var 102 år när hon dog och hade fått kannan från sin mamma. Så nu är den i fjärde generationen och troligtvis inköpt på mitten av 1800-talet, säger Vivan och tar försiktigt fram kannan från glasskåpet.

Här finns många rariteter som visar att de säkerligen kommer från gedigna hem. Blommönster med guldinfattning är det bland annat på en dyrgrip från Gustafsberg år 1870.
- Den köpte jag på antikhallarna i Göteborg för drygt tio år sedan och gav då 550 kronor, berättar Vivan.
Hon för noga anteckningar på sina bringare. Sin lust att samla på dessa är inte för samlarvärdet utan att få njuta av att titta på sina klenoder och kunna leva sig in i miljön där de har funnits tidigare.

Det har smugit sig in en tysk bringare i samlingen. En unik sådan, förutom pålagt bladguld, så är det en vinbringare som har form av en fisk.
- Ja, det serverades till fisk kan man tänka sig. Jag blev påprackad den av en som sålde antikt Jag ville ju bara ha svenskt men den mannen hade rätt när han sa att jag kom att ångra mig om jag inte tog tillfället i akt. 225 kronor betalade jag och året var 1991, säger Vivan skrattande.
Ingen kanna är den andra sig lik, form, färg och mönster är alla utsökta prydnader. Dessa finns i glasskåp i finrummet. I köket finns det rustika från bondesamhället. Prydligt uppställda på hyllor i takhöjd blir det en fin inramning i kökets allmogestil.

Här har Vivan kommit över en liten och nätt pinnsoffa och i fönstret hänger handslöjdade gardiner med finaste tänkbara sömnadsarbete. Här i köket kan hon känna bondesamhällets vardag, hur många drängar och pigor eller alla barn som hållt i dessa mjölkkannor som har behållt sin charm trots ålderns höst.

- Ja, det blir lite köp av varje när man åker runt på auktioner. Mest blir det auktioner när jag är hos mina barn i Göteborg och Motala. Den antika lampan här i taket gick jag och lurade på vid ett tillfälle, men då blev det ingen köp. Sonen köpte den och jag överraskades med den på min födelsedag.

Så nu när julen närmar sig så lär nog Vivans samling med bringare utökas.
- Ja, mina barn vet vad jag har överst på önskelistan. Bringarna får gärna vara lite fulsnygga. De grejorna har oftast en viss charm, tycker jag, säger Vivan och småler.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om