Samlad strokevård ger bättre prognos
Stroke är en folksjukdom som drabbar 25 000 svenskar varje år. På Västerviks sjukhus finns sedan i september en strokeenhet där alla strokevård är samlad. På detta vis slipper patienterna att flytta från medicin till rehab under vårdtiden.
Med kraft. Birgitta Nilsson tränar upp kraften i händerna med hjälp av olika hårda klämmor. Foto: Matilda Ahl
Foto:
- Vi har försökt att bygga upp en verksamhet under det här halvåret och jag tycker att vi har lyckats rätt bra och hittat formerna, säger strokesköterskan Anna Melsted Ottosson.
Nu pågår internutbildning av personal och tidigare har fyra personer varit i Stockholm på utbildning för att få strokekompetens. Utbildning kommer också att ske fortlöpande.
Socialstyrelsen rekommenderar att det finns strokeenheter på sjukhusen och arbetssättet tillämpas redan på en del ställen. Kombinationen av akutvård och rehabilitering på samma avdelning gör att patienten får en bättre prognos, det vill säga att dödligheten är mindre och behovet av vård minskar.
- De patienter som vårdats på strokeenhet klarar sig bättre än de som varit på blandad avdelning. Det tror man beror på att man har så mycket samlad kompetens, säger sjukgymnasten Ulla Pettersson och fortsätter:
- Vi försöker få patienterna självständiga. Därför är all personal runt patienten så viktig. Vi kompletterar varandra i teamet.
När en patient drabbas av stroke är det viktigt att söka vård snabbt för att undvika stora skador på hjärnan. Det ska helst inte gå mer än tre timmar från det att symptomen (se faktaruta) börjar tills att patienten söker vård.
- Om man känner symptom ska man direkt söka vård och stroke har hög prioritet precis som hjärtinfarkt, säger Ulla Pettersson.
Stroke diagnostiseras med skiktröntgen (datortomografi) av hjärnan, på så vis går det att se om stroken orsakats av en blödning eller en propp. Det är viktigt att veta för den fortsatta behandlingen.
- Man gör datortomografi tidigt för man vill se om det är en blödning - den ska man ta det försiktigt med. Om det är en propp ska patienten aktiveras så fort som möjligt, säger Ulla Pettersson.
Det är viktigt att propplösande och blodtryckssänkande behandling sätts in snabbt. Ofta går det ganska snabbt från det att patienten anländer till akuten till dess att han eller hon kommer till strokeenheten. Men de som är kraftigt allmänpåverkade kan behöva skickas till universitetssjukhuset i Linköping omgående. Väl på avdelningen kontrolleras om patienten lider av några neurologiska bortfall som minnesförlust och svaghet.
Sjukgymnast och arbetsterapeut gör en bedömning av om patienten är rehabilieringsbar.
- Vi tittar på det grovmotoriska, men också det finmotoriska och om man kan skriva och läsa, säger arbetsterapeuten Jessica Hammarsten.
- Och vi ser efter vilka patienter som har nytta av fortsatt rehabilitering och kan gå tillbaka till hemmet, säger Ulla Pettersson.
De flesta patienter stannar ett dygn, men de vars problem inte går över kan få vara kvar och träna.Fotnot: Neurologen Jan Hakell kommer på tisdag den 10 maj att föreläsa för allmänheten om hur man förebygger stroke och vilka riskfaktorerna är.
StrokeStroke orsakas antingen av blodpropp från hjärtat eller halsens pulsådror eller i hjärnans blodkärl, eller av en blödning inuti hjärnan eller på hjärnans yta, en hjärnhinneblödning. Vanligast (85 %) orsakas av hjärninfarkt, det vill säga blodpropp.
Vid TIA, transistorisk ischemisk attack, är symptomen desamma som vid stroke, men problemen försvinner inom ett dygn eftersom den blodpropp som orsakar dem bara tillfälligt täpper igen hjärnans blodkärl. TIA är dock en varningssignal och patienten bör söka vård så fort som möjligt.
Varje år drabbas omkring 25 000 svenskar av stroke (200-250 i Västerviks upptagningsområde), ungefär 3 500 av dem får så svåra handikapp att de behöver vård dygnet runt. Varje år dör 8 000 svenskar av stroke.
Symptom: halvsidesförlamning, talstörningar, balanssvårigheter och problem att styra rörelserna, plötslig intensiv huvudvärk och yrsel, minnesstörningar, synförändringar, illamående och kräkning.
Riskfaktorer: högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes, förhöjda blodfetter och rökning.
Vid TIA, transistorisk ischemisk attack, är symptomen desamma som vid stroke, men problemen försvinner inom ett dygn eftersom den blodpropp som orsakar dem bara tillfälligt täpper igen hjärnans blodkärl. TIA är dock en varningssignal och patienten bör söka vård så fort som möjligt.
Varje år drabbas omkring 25 000 svenskar av stroke (200-250 i Västerviks upptagningsområde), ungefär 3 500 av dem får så svåra handikapp att de behöver vård dygnet runt. Varje år dör 8 000 svenskar av stroke.
Symptom: halvsidesförlamning, talstörningar, balanssvårigheter och problem att styra rörelserna, plötslig intensiv huvudvärk och yrsel, minnesstörningar, synförändringar, illamående och kräkning.
Riskfaktorer: högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes, förhöjda blodfetter och rökning.
Så jobbar vi med nyheter