Samhällstjänst för grovt skattebrott
Bara de två advokaternas insatser kostar staten en miljon kronor.
Efter den omfattande rättegången, som genomfördes under sex dagar i oktober, dömdes nu 33-åringen för grovt skattebedrägeri, grovt skattebrott samt bokföringsbrott, till villkorlig dom med 220 timmars samhällstjänst.
Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse i tio månader ha utdömts.
Den 61-årige mannen dömdes för medhjälp till bokföringsbrott samt för medhjälp till grovt skattebedrägeri, till villkorlig dom.
Ekobrottåklagaren Thomas Hagmans utredning omfattade tusentals sidor. Hagman hade krävt minst sex månaders fängelse, ett krav som får anses ha uppnåtts eftersom den utdömda samhällstjänsten motsvarar tio månaders fängelse.
? Egentligen, skriver tingsrätten i sin dom, ligger straffvärdet för 33-åringens samlade brottslighet runt två års fängelse. Tingsrätten har dock vid straffmätningen tagit hänsyn till att brotten ligger långt tillbaka i tiden och att det inte är 33-åringens fel att det dröjt så länge med en rättegång.
? Europadomstolen har ställt krav på en tydlig och mätbar kompensation för en kränkning av det krav på en rättegång inom skälig tid som uppställs i artikel.6 i Europakonventionen.
33-åringens första brott begicks i januari 1994, mer än tio år innan tingsrättens dom meddelades.
33-åringen hade åtalats för grovt skattebedrägeri, grovt skattebrott samt tre fall av grovt bokföringsbrott i flera bolag. 61-åringen misstänktes för medhjälp till grovt skattebedrägeri och medhjälp till grovt bokföringsbrott.
33-åringen lurade med hjälp av bluffakturor på 6?7 miljoner kronor och ett systematiskt momsfifflande till sig betydande belopp. Samtliga brott begicks under tiden januari 1994 till oktober 1998.
Redan 1996 registrerades de första delarna i målet vid Västerviks tingsrätt. Det har sedan kompletterats undan för undan.
För två och ett halvt år sedan, i mitten av mars 2002, inlämnades den färdiga stämningen till Västerviks tingsrätt av Thomas Hagman, en ekobrottsutredning omfattande tusentals A4-sidor.
Redan då hade brottsutredningen tagit flera år att göra. Thomas Hagman hade fått ?ärva? utredningen av sin föregångare på åklagarmyndigheten.
Den 33-årige huvudmannen införde åren 94?96 falska inköpsverifikationer på totalt 4.771.563 kronor. 33-åringen var dessa år ensam ägare och styrelseledamot i ett aktiebolag i norra delen av Kalmar län.
Under 1994 underlät 32-åringen att bokföra inkomster med 483.701 kronor och utgående moms med 120.926 kronor.
Alla ?fejkade inköp? skedde mot kontant betalning eller checkar, vilka alltid omedelbart lösts in. Kontantberäkningar på 33-åringen visade att denne hade gjort påfallande stora transaktioner trots små inkomster. Motivet till detta torde ha varit att skapa utrymme för privata, skattefria uttag och sänkning av momsen.
61-åringen är sjukpensionär och saknar nästan alla tillstånd som krävs för att bedriva affärsverksamhet. Det är ett 61-åringen tillhörande bolag som stod för påstådda leveranser av gods för 4.771.653 kronor till 33-åringens bolag.
De bolag 33-åringen drivit har funnits på några orter i norra delen av Kalmar län. En stor del av verksamheten har bedrivits i Västerviks kommun.
Åklagarens krav på att 33-åringen ska åläggs näringsförbud ogillades av Västerviks tingsrätt.
? Med hänsyn till den tid utredningen och lagföringen tagit får det anses föreligga särskilda skäl mot att meddela näringsförbud, skriver tingsrätten.
De aktuella brotten har kostat stora summor att utreda. Enbart de två advokaterna i målet tillerkändes en miljon kronor i ersättning för sitt arbete, pengar som staten ska stå för.
33-åringens advokat fick 960.782 kronor medan 61-åringens advokat erhöll 82.890 kronor i ersättning.
Så jobbar vi med nyheter