Säkrare prioriteringar på akuten

- I augusti i år sökte sig 1 200 patienter fler än förra året till oss. Detta trots att bemanningen de senaste åren blivit bättre på distriktsläkarsidan, berättar Björn Guding som är verksamhetschef på akuten.
Tillströmningen av patienter till akuten innebär att många tvingas vänta riktigt länge på att få hjälp.
Mottagningen har därför infört systemet Triage för att lättare kunna avgöra vilka som är i snabbast behov av vård.
- Numera tar en sjuksköterska hand om alla patienter direkt. Sköterskan bedömer patientens tillstånd enligt en mall och klassificerar patienten i en av klasserna ett till fyra där klass ett är de som måste tas omhand omgående och klass fyra är de som egentligen inte skulle behöva komma till akuten. Dem kan vi hjälpa att få kontakt med en distriktsläkare, eller så får de vänta på sin tur. Men då får de också räkna med att det tar tid, säger Anette Eriksson som är avdelningschef på akuten.

Prioriteringssystemet bygger på att patienter i högre klasser alltid tas omhand först. Det innebär att även om en patient som exempelvis placerats i klass tre har väntat i flera timmar redan, så kan den få vänta ytterligare om det kommer in en patient där vårdbehovet bedöms som mer akut.
När klassificeringen är gjord får patienten besked om ungefär hur lång väntetiden beräknas bli.
Fördelen med att ha en sjuksköterska på plats som kan göra en medicinsk bedömning, är att vissa vårdåtgärder kan vidtas med en gång.
- Sköterskan kan exempelvis ge smärtstillande och ta prover. Är proverna tagna så är läkaren mer förberedd när patienten kommer dit och slipper vänta på provresultaten, säger Anette Eriksson.
Än så länge tillämpas systemet bara på dagtid men tänkandet går igen även kvällstid. Två av akutmottagningens sjuksköterskor läser just nu en fempoängskurs i ämnet vid Örebro universitet och tanken är att de sedan ska vidareutbilda sina kollegor.
Triage-systemet förekommer redan på flera olika akutmottagningar i landet och kommer säkert att bli ännu vanligare då Socialstyrelsen väntas komma med direktiv på att patienter ska bedömas på samma sätt oavsett var i landet de bor. Liknande system har länge använts inom krigssjukvård och katastrofmedicin.

Björn Guding tror att den främsta anledningen till den ökade belastningen på akuten är den nedlagda kvälls- och nattakuten i Oskarshamn. Nedläggningen har gjort att patienter från ett större upptagningsområde nu söker sig till Västervik. Samtidigt har en hel del neddragningar gjorts på Västerviks sjukhus, med kortare vårdtider som följd. Det kan också bidra till att fler patienter återkommer till sjukvården sedan de skrivits ut.
Men egentligen skulle inte alla behöva söka sig till akuten.
- För enklare åkommor ska man alltid ringa sin vårdcentral först, säger Örjan Johansson som är verksamhetschef vid Stora Trädgårdsgatans vårdcentral och joursamordnare inom primärvården.
Är vårdcentralen stängd, bör man ringa sjukvårdsupplysningen som kan ge besked om man behöver söka akut hjälp. Där kan man också få hjälp med att boka en tid hos distriktsläkarjouren som finns på akutmottagningen kvällar och helger.
- Men är det riktigt akut ringer man förstås 112 som i så fall kan skicka en ambulans, säger Björn Guding.

Säkrare prioriteringar på akuten

Neddragningarna i landstinget har skapat ett nytt problem för akutmottagningen - överbelastning. För att prioritera rätt bland patienterna har akutmottagningen sedan några veckor infört ett nytt system för att prioritera vilka som ska få hjälp först.