Saab först med alkonyckel
Finns bara i testversion, men den behöver inte bli så dyr.
Foto: Jack Mikrut/Pressens Bild När man blåser i alkonyckeln visar den antingen grönt eller rött ljus beroende på promillehalten man har. Vid rött ljus kan man inte starta bilen.
Foto:
? Jag tror att många vill ha det, inte minst för att visa att de tar ställning mot alkohol i samband med bilkörning, säger Anna Petre på Saab.
Att montera in ett alkolås i en bil är en kostsam affär, minst 10.000 kronor. Men det behöver inte vara så dyrt. Inte om biltillverkarna själva skapar förutsättningarna för låset.
? Nej, då är det inte dyrt alls. Det handlar mest om att göra viss programmering i bilens dator. Det kostar i stort sett inget alls. Kvar blir bara kostnaden för själva alkolåset. I vårt fall handlar det om drygt 2.000 kronor, säger Anna Petre.
I vanliga fall är hon ansvarig för Saabs samhällskontakter i Norden. Men hon är också mamma till Saabs nya alkolås. Eller alkonyckel som Anna kallar den.
? Man ska inte förväxla det här med den typ av alkolås som görs för personer som dömts för rattfylla. Den säkerhetsnivån är det inte fråga om. Men det är ett enkelt sätt att ändå höja säkerheten markant till en låg kostnad, säger hon.
Idén fick Anna Petre efter att ha mött önskemål från olika organisationer och myndigheter under en rad år. När Vägverket ställde upp med medel från Skyltfonden och Anna Petre lyckades övertyga sina chefer om att det finns en marknad gick det snabbt. Själva nyckeln utvecklades på tre månader.
? Så här stor kommer den inte att vara när och om den tas i produktion. Den ska vara så liten att den kan ingå i bilnyckeln, även om vi inte riktigt vet om den ska göra det. Den ska vara liten och tuff, den ska inte kännas som ett tråkigt krav.
Saabs alkonyckel är snabb; på tio sekunder har man startat sensorerna, blåst och fått antingen rött eller grönt ljus. Får man rött ljus går det inte att starta bilen.
? Naturligtvis kan man be en granne eller kompis blåsa, men den typen av säkerhet kan vi inte bygga in i vårt system.
Man behöver inte heller blåsa flera gånger under färden. Så länge nyckeln sitter i kan man köra.
? Jag tror att det finns en klar efterfrågan, åtminstone här i Sverige och Norden.
Framför allt borde det finnas många företag och organisationer som har nykterhet i trafiken som en del av sin trafikpolicy. Om en anställd eller chef åker fast för rattfylla eller, ännu värre, orsakar en olycka, är det inte bara en personlig tragedi. Det kan också påverka varumärket negativt.
Trots att alkonyckeln inte finns i produktion ännu har Anna fått många samtal från vanliga konsumenter.
? Intresset är stort. En kvinna har ringt flera gånger och hon vill ha det för att hennes man inte ska kunna ta bilen när han druckit. Andra vill ha det bara för att visa att de tar ställning mot alkohol i trafiken.
Men det är inte de svenska konsumenterna som är problemet. Det är resten av världen.
? Det finns ingen motsvarighet till den svenska alkoholdebatten någon annan stans, utom möjligen i USA. I Frankrike finns också ett intresse, men i länder som Tyskland och England verkar det inte finnas någon diskussion alls. Då är det svårt att få gehör för en alkonyckel, säger Anna Petre.
Även de olika promillegränserna skapar problem. Anna menar att det enda vettiga vore att ha en nolltolerans. Man ska alltså inte kunna starta bilen ens om man har 0,1 promille, vilket är lagligt i Sverige.
? Det är så svårt att mäta de låga nivåerna. Jag kunde till exempel dricka tre glas vin under en måltid och ändå godkände alkonyckeln mig. Jag skulle aldrig köra bil efter tre glas vin.
Ännu värre blir det i länder som har 0,5 promille eller som i USA, 0,8 promille.
? Då blir alkonyckeln nästan meningslös. I Sverige tror jag att alkonyckeln är vanlig inom fem-tio år. I resten av världen kan det dröja längre.
Så jobbar vi med nyheter