Skillnader i djurskyddskrav för nöt som hålls i konventionelldrift:
| SVERIGE | DANMARK | TYSKLAND | IRLAND | |
| Avhorning | Ska använda veterinär eller utbildad tekniker, obligatorisk bedömning. | Får ske före 3 månader, krav på bedövning av veterinär. | Får ske utan bedövning till och ,med 6 veckors ålder. | Bedövningskrav efter två veckors ålder. |
| Kastrering | Ska utföras av veterinär, obligatorisk bedövning. | Bedövningskrav, måste göras kirurgiskt efter 1 månads ålder. | Får ske utan bedövning till och med 4 veckors ålder. | Bedövningskrav efter 6 månaders ålder. |
| Svansspetskupering | Ej tillåtet | - | Tillåtet till och med 3 månaders ålder på tjurkalvar, ej kotor. | Ej tillåtet, endast i undantagsfall. |
| Helspaltgolv | Endast i isolerade stall. Ej kor eller kalvar under 1 månads ålder. Ej betongspalt vid nybyggnation. | Spaltgolv tillåtet från från två veckors ålder. | Ska vara lämpligt. Användning mycket vanligt. | Oisolerade stall är tillåtet för alla djurkategorier. |
| Bete | Beteskrav (gäller ej kalvar under 6 månader och tjurar). | Beteskrav för kvigor som hålls uppbundna eller på spaltgolv. | Inga beteskrav (ett fåtal förbundssländer har rastningsstöd) | Inga beteskrav, men bete vanligast. |
| Foder kalvar | Fri tillgång till grovfoder från två veckors ålder. | Fri tillgång till grovfoder rekommenderas. | Hemoglobinvärde ska vara över 6 mmol/l (kalvdirektivet 4 mmol/l). | - |
| Ligghallskrav (vintertid) | Ja (finns ett fåtal dispenser villkorade mot deltagande i kontrollprogram). | Ja, dock inte för djur av viss ras. | Nej, djur ska erbjudas tillräckligt med skydd så att de kan upprätthålla hälsan. | Nej, inte för äldre djur. |
| Avel | Får inte använda djur som kan ge defekter hos avkomman eller leda till förlossningssvårigheter. . | Får ej använda avel som kan orsaka skada eller lidande | - | Kalvning ska äga rum på så naturligt sätt som möjligt, undvik i möjligaste mån ingrepp. |
Källa: "Mat på lika villkor", LRF 2013.
Skillnader i djurskyddskrav för grisar som hålls i konventionell drift:
| SVERIGE | DANMARK | TYSKLAND | USA | |
| Kuperade svansar | 0% | 90% | 90% | Tillåtet |
| Fixering av sugga | Förbjudet | Tillåtet, cirka 150 dagar per år. | Tillåtet, cirka 150 dagar per år. | Tillåtet |
| Utrymme för sugga med smågrisar | 6 m2 | 4m2 | 4m2 | Inga specifika mått |
| Förbud mot helspalt* | Ja | Nej | Nej | Nej |
| Krav på sysselsättning | Ja. Även krav på strö och halm. | Ja, kedjor och bollar istället för strö. | Ja, kedjor och bollar istället för strö. | Nej |
| Antibiotikaanvändning | Lägst i EU | Tre gånger högre andel än i Sverige | 15 gånger högre andel än i Sverige | Inga restrektioner |
| Antibiotika i tiväxtbefrämjande syfte/hormoner | Förbjudet | Förbjudet | Förbjudet | Inga restrektioner |
| Krav på dagsljus | Ja | Nej | Ja | Nej |
Källa: "Mat på lika villkor", LRF 2013.
Kyckling - Skillnader mellan Sverige och EU
| Förbjudet att näbbtrimma djuren |
| Antibiotika i användningen ligger på cirka 0,1 % i Sverige jämfört med cirka 10 procent i EU. |
| Fönsterkrav |
| Ljuskrav |
| Bullerkrav |
| Krav på sittpinnar hos hönsen |
| Färre djur per m2 |
| Kvalité på stallar-krävs ansökan om tillstånd |
| Transporttider |
| Bedövning på slakteri |
| Tuffare regler kring transportdödlighet |
Källa: Svensk Fågel
Så funkar köttmärkningen
NÖTKÖTT: Det är krav på att ursprungsmärka nötkött. Står det till exempel "Ursprung Danmark" innebär det att djuret är fött, uppfött och slaktat i Danmark.
Kött som exempelvis importeras och mals i Sverige får inte kallas "svensk köttfärs" eller ha en svensk flagga.
FLÄSKKÖTT & KYCKLING: Från och med 1 april 2015 ska även kött från gris, get, får och fågel märkas. Men regelsystemet är inte lika hårt. Ursprungsmärkning ska stå med, men det gäller inte bearbetat kött som till exempel korvar, skinka och köttbullar. Vilket land som ska anges som uppfödningsland för beror på djurets ålder vid slakt, levande vikt och längden på uppfödningsperioden.
| Djurets ålder vid slakt | Land som ska anges |
| 6 månader eller äldre | Det land där sista uppfödningsperioden på 6 månader har ägt rum. |
| 6 månader eller yngre | Det land där hela uppfödningsperioden har ägt rum. |
Källa: Livsmedelsverket
Om en gris exempelvis har Tyskland som födelseland och senare transporteras till Danmark för vidare uppfödning i över sex månader, så blir märkningen i matbutiken Danmark.
Anledningen till de mindre strikta reglerna för fläsk-, get-, får- och fågelkött beror på att EU:s medlemsländer inte har kunnat enas om mer.
Läs mer om urspungsmärkning på Livsmedelsverkets hemsida.
Antibiotikan kan hota
folkhälsan
- Rent allmänt har Sverige en djurskyddslagstiftning som är högre ställd och vi har ett väldigt gott smittskydd i Sverige, säger Åsa Lannard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Förra året ökade andelen svenskt kött i försäljningen. Framförallt minskade importen av griskött från Danmark och Tyskland.
- Det berodde nog mycket på att vi hade en antibiotikadebatt förra året, framförallt i samband med EU-parlamentsvalet. Konsumenterna fick upp ögonen för att till exempel Tyskland använder väldigt mycket antibiotika till sina djur. Vi i Sverige har absolut minst förbrukning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU. Även globalt ligger vi väldigt lågt, jag vet inte om vi ligger lägst, men det kan vara så.
Förra sommaren kom även larm från Danmark om multiresistenta bakterier. Flera personer rapporterades ha blivit sjuka och en person avled. Det ledde bland annat till kritik mot den danska grisproduktionen där närmare 90 procent av grisarna som föds upp konventionellt bär på den resistenta bakterien MRSA.
- Detta tror jag att kunderna tog fasta på, både detaljhandeln och konsumenterna valde att köpa lite mer svenskt kött. Det upplevs nog som en trygghet, säger Åsa Lannard Öberg.
Världsnaturfonden (WWF) jobbar med att uppdatera Köttguiden, www.kottguiden.se, som ska informera konsumenten till mer medvetna val. Den uppdaterade versionen kommer i slutet av maj.
Enligt Anna Richert, sakkunnig i matfrågor på WWF, ligger de tydligaste skillnaderna mellan länderna inom djurvälfärd, vilket bland annat ger effekt på antibiotikaanvändning i djurhållningen.
- Här ligger Sverige bland de lägsta i världen. Tack vare ett bra förebyggande djurvälfärdsarbete håller vi djuren friska.
- För mycket antibiotikaanvändning i djurproduktionen ger indirekta konsekvenser. Det finns inte antibiotika i köttet, men för mycket antibiotika till djuren kan skapa multiresistenta bakterier i produktionen. Vilket på sikt kan innebära att antibiotikan inte fungerar på sjuka människor och djur.
Helena Elofsson, djurskyddssamordnare på Jordbruksverket, anser också att antibiotikaanvändningen är en av de största utmaningarna för folkhälsan globalt.
Hon konstaterar att det även finns många andra skillnader i djuruppfödningen mellan olika länder, bland annat svansstympning av grisar.
Grisar behöver ha något att göra, de vill böka och undersöka sin omgivning. Om de hålls i karga miljöer kan de börja bita andra grisar i svansarna. Därför väljer många länder, till exempel Danmark och Tyskland, att kupera grisarnas svansar.
-I Sverige är svanskupering helt förbjudet och vi har krav på strömedel till grisar så att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses, säger Helena Elofsson.
Anna Richert understryker att WWF förespråkar en minskad köttkonsumtion.
- Vi jobbar för att flytta över mer av proteinintaget från kött till vegetariskt. När man väljer kött bör man se till att det är ett bra kött. Där det har tagits hänsyn till klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och bekämpningsmedel.
Länktips: