Detta enligt rapporten ”Regionernas kamp”, från analys- och teknikkonsultföretaget WSP, där kommunernas robusthet respektive sårbarhet jämförs under pågående pandemi.
I undersökningen utvärderas Sveriges kommuner utifrån ett stort antal parametrar – från ålder på befolkningen, till inflyttning och näringslivets framtidsinriktning till exempel. Allt vägs ihop till ett robusthetsindex.
Enligt WSP ska resultatet ge viktiga svar på hur det kommer sig att kommunerna klarat av pandemin olika bra.
Kommuner med stor branschspridning har exempelvis hittills klarat sig bättre under pandemin än kommuner med ett likriktat näringsliv. Och kommuner med stor tyngd på till exempel handel och turism är extra sårbara.
– Vi har ett differentierat näringsliv och det är en styrka, menar kommunstyrelsens ordförande Dan Nilsson (S), när han ögnat igenom rapporten.
– Dessutom har vi en del större offentliga arbetsgivare vars verksamhet inte påverkas i så stor grad av en kris.
– Det som däremot gör oss sårbara är främst vårt geografiska läge. Och att vi är vårt eget arbetsmarknadsområde. Kompetensutveckling och infrastruktur är områden som vi behöver fortsätta att utveckla för att klara kommande kriser, säger han.
Han nämner också att Västervik Framåt, på uppdrag av kommunen, inför sommaren genomförde kampanjer för att visa den nationella turismen att Västerviks kommun var ett bra besöksalternativ, med fokus på outdoor-aktiviteter.
– Effekten av "hemestra" var positiv för vår kommun.
Enligt rapporten går det en tydlig skiljelinje mellan stad och land, som visar att urbana kommuner ofta är mer robusta än glesbygdskommuner.
– Över 40 procent är äldre än 55 år i våra landsbygdskommuner medan till exempel Sundbyberg, som toppar listan över framgångsrika kommuner, bara har 22 procent som är äldre än 55 år, säger Fredrik Bergström, affärsområdeschef på WSP.
Men landsbygden har också styrkor som lyfts fram i rapporten.
Bland annat visar studier som genomförts under pandemin att 37 procent av befolkningen funderar över att bo mindre tätbefolkat i framtiden.
– Här ser vi möjligheter i krisen. Vi kan ju erbjuda boendemiljöer som tillsammans med vår utbyggda digitala infrastruktur ger en livskvalitet som kan bli mer prioriterad i framtiden. Det här kommer att utvecklas till en allt viktigare byggsten för en mer flexibel arbetsmarknad på sikt, menar Dan Nilsson.