På två timmar föll 100 millimeter regn och under dygnet kom över 160 millimeter. Människor fick sina hem förstörda och vattenskotrar har rapporterats kunna fara fram ovan bilvägar.
Hur skulle vi klara oss?
– Det är klart, att vid de regnmängderna skulle vi få ett antal översvämningar, säger Peter Helge.
Han påminner om skyfallet över Västervik för någon vecka sen, då det kom 50–55 millimeter, något som ledde till översvämningar på bland annat akutmottagningen, en galleria i centrum och en fabrikslokal.
– Då kan man ju bara tänka sig hur det skulle vara om det kom tre gånger så mycket.
I vilken utsträckning vattnet har möjlighet att rinna undan beror till en stor del på hur dagvattensystemet är uppbyggt.
– Vårt ledningsnät började byggas vid sekelskiftet 1800–1900 och dimensioneringen kan se lite olika ut, säger Ruben Öberg.
Under 30- 40- och 50-talen byggdes dessutom ofta kombinerade system, där dagvatten och avlopp leds iväg tillsammans.
– Det belastar reningsverken med avloppsvatten helt i onödan.
Att förnya ledningsnätet är därför en prioriterad fråga inte minst med tanke på att allt pekar på att extremväder med omväxlande torka och skyfall kommer bli vanligare i framtiden.
– Det är något vi har blivit bättre på att ta hänsyn till när vi bygger nytt och det finns en ny dagvattenstrategi i kommunen.
Den innebär bland annat att vi ska bli bättre på att ta vara på dagvattnet. Öberg förklarar att problem med översvämningar ofta uppstår där det finns för mycket hårda ytor, som asfalt, stenläggningar och betong. Då har vattnet ingenstans att ta vägen.
– Det här är bitar som vi i samhället måste ta hänsyn till när vi bygger nytt.
Samtidigt, förklarar han, går det inte att dimensionera för de mest extrema vattenmängderna, då skulle ledningsnätet dels bli alltför omfattande och inte fungera så bra resten av tiden.
Vad kan man själv göra?
Peter Helge rekommenderar att man som fastighetsägare ser till att man är förberedd.
– Då ska man se till att rensa avloppsbrunnar och inte ha viktiga grejer i källaren. Och framför allt se över sin försäkring, det är inte alla som täcker den här typen av skador.
Vid ett skyfall är första prioritet att skydda samhällsviktiga funktioner, till exempel se till att vägar är farbara och att el- och vattenförsörjning är tryggad.
– Att hjälpa privatpersoner kommer tyvärr i sista hand, även om vi skulle vilja hjälpa alla.
Som exempel ger han förra veckans skyfall där sjukhusets akutmottagning drabbades. Där var det förstås högsta prioritet. Efter det kom en fabrikslokal där vattnet hotade elcentralen, sedan en butik i centrum. Först efter det kunde privatpersoner hoppas på hjälp.
– Skulle vi drabbas av större översvämningar så skulle vi få hjälp av närliggande kommuners räddningstjänster, precis som vid skogsbränder.
Helge berättar att räddningstjänsten också har en samverkan med OKQ8-depån där de till exempel har tillgång till barriärer. Även MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har depåer där man kan fylla på sandsäckar och där det finns annan beredskap.
Vid ett skyfall bör man alltså först göra vad man kan på egen hand och ta reda på hur situationen i stort ser ut, innan man kastar sig på telefonen och ringer 112.
– När det här hände i Gävle såg vi att det blev flera minuters väntetid för att komma fram. Och då går ett sjukhus före den enskilda källaren.