Så ska snatterierna minska

Sociala problem och förändrade attityder kan vara förklaringar till att snatterierna bland unga ökar. Det tror områdespoliserna Tommy Ankarman och Samuel Bishop, som i sitt jobb möter många ungdomar.

Ingen pardon. Stina Qubti, innehavare av butiken Busfrö Nytt & Bytt i Västervik menar att det sprider sig vilka som snattar - och att det kan få konsekvenser.

Ingen pardon. Stina Qubti, innehavare av butiken Busfrö Nytt & Bytt i Västervik menar att det sprider sig vilka som snattar - och att det kan få konsekvenser.

Foto: Marie Kerrolf

Västervik2016-04-28 10:35

– Ofta finns det andra problem bakom. Det kan vara allt från diagnoser, problem hemma och en öppnare attityd till festande och narkotika som även påverkar snatterierna, säger Samuel Bishop.

Han och kollegan Tommy Ankarman var tidigare ungdomspoliser men är sedan en tid tillbaka områdespoliser. Som sådana är tanken att de ska kunna jobba med medborgarlöften och lokala problem och då kan snatterier vara ett sådant område.

– Vi har fått önskemål från skolor om att vi ska komma och föreläsa och jag tror att vi kommer att boka upp fler sådant nu när vi får mer tid utöver vårt vanliga schema, säger Samuel Bishop som ser positivt på utvecklingen.

Redan i dag jobbar Tommy och Samuel en del med att visa sig på platser där det varit problem med snatterier. När vi möter dem utanför Hemköp i Galleria Västerport – en butik som varit hårt ansatt av snatterier – berättar de att de redan sett en del ungdomar lämna kassan när de närmat sig.

– Det kan ju vara så att de plockat på sig något men går tillbaka med det när de ser oss. Man vill ju knappast snatta inför en polis, säger Tommy Ankarman.

Samuel Bishop tror att deras närvaro kan fungera förebyggande på många plan.

– Ofta räcker det att vi bara ställer oss i närheten av kassorna, säger han.

För Västerviks handlare är snatterier ett stort problem. Tobias Ahlstedt, handelsledare, berättar att snatterier och stölder för tusentals kronor varje månad – per butik – inte är ovanligt.

– Många tänker att det bara drabbar de enskilda butikerna och att det inte är så farligt. Men i slutänden leder det till uteblivna skatte- och momsintäkter och därmed mindre pengar till skola, vård och omsorg, säger han.

Tobias Ahlstedt berättar att handlarna gör vad de kan för att hindra brotten.

– I vår egna, slutna, medlemsgrupp på Facebook lägger de ut tips om de vet att någon begår stölder, försöker växla till sig pengar eller ”vandrar” i butikerna utan att egentligen ha skäl till det. Vid upprepade stölder har det förekommit att handlare skickat ut signalement eller bildbevis för att andra ska vara uppmärksamma.

– Handlarna är frustrerade över att polisen inte alltid kan prioritera att komma ut på snatterier, men jag förstår dem också. De har inte resurser men borde få mer då stölderna skapar ett ekorrhjul som i sin tur innebär mindre statliga pengar som kan betala polisen.

Även om ett snatteri kanske inte ligger synligt i ett register för framtida arbetsgivare kan ett sådant brott förstås få konsekvenser.

Stina Qubti, ägare av secondhandbutiken Busfrö i centrala Västervik menar att det sprider sig mellan handlarna vilka personer som regelbundet snattar i olika butiker.

– En sådan person är ju körd om den frågar om praoplats eller sommarjobb sen.

Tobias Ahlstedt är tydlig med vem som bär ansvaret för att barn och ungdomar inte leds in på snatteriets bana.

– Det är ett stort föräldraansvar, säger han.

Vad ska man som förälder göra om man misstänker att man har ett barn som snattar?

– Det handlar egentligen bara om att vi måste spendera mer tid med våra barn. Att se till att samlas på kvällarna, äta tillsammans och öppna upp för samtal om rätt och fel. Sedan kommunicerar ungdomarna vidare det i sin tur. Det är det bästa sättet, säger han.

Snatterier

Ett stöldbrott kallas snatteri om värdet på det som tagits understiger 1 000 kronor. Det är ett brott med böter och fängelse upp till sex månader i straffskalan. Men i praktiken handlar det oftast om ganska små böter. Särskilt när det gäller unga människor.

Om det är en engångsföreteelse kan åklagaren också besluta om åtalsunderlåtelse. Då får snattaren ingen dom på sig men brottet finns ändå registrerat i straffregistret.

Om snattaren sedan ändå återfaller i brott blir det högst sannolikt fråga om böter.

Det händer att människor förnekar att de har snattat, trots att det ofta finns bevis i form av vittnen och filmer. I så fall kan brottet gå till åtal med tillhörande rättegång.

I straffregistret rensas uppgifterna ut efter några år, liksom trafikförseelser och andra mindre brott.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om